Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kontinentalsystemets inre historia och tillämpning. Smugglingen och korruptionen — Mätsystemet och fiskalismen - Licenssystemet - England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LICENSSYSTEMET I ENGLAND
145
Sålunda ha vi sökt medge fastlandet så stor del af handeln som är
möjlig öfver Storbritannien» — hvarom ej finns ett ord i den enda då
gällande Order in Council af 1809 — »och att alla våra senare
föreskrifter och hvarje ändring i systemet genom nya förordningar eller
metoder för tilldelning och vägran af licenser ha haft till ändamål att
uppmuntra de neutralas handel via Storbritannien». Licenserna voro
sålunda i första hand ett smidigt medel att genomföra den en gång
utstakade politiken. Detta hindrar visserligen ej att de, som vi sett,
genom oduglighet och slapphet hos förvaltningen ofta kommo att
tjäna helt andra syften; men ej heller dessa missbruk inneburo, att
engelska regeringen alldeles släppte greppet på licensväsendet. Så
t. ex. berodde den lätthet norrmännen länge hade att få licenser, trots
att ju den dansk-norska monarkien var i krig med England, på
engelsmännens behof af de norska trävarorna. När sedermera en påtryckning
ansågs önskvärd af politiska skäl, hvilket var just då Norge led
oer-hördt af lifsmedelsbrist, upphörde licensgifningen faktiskt helt och
hållet, ehuru under form af anspråk på säkerhet till belopp som ej voro
möjliga att åstadkomma (3-4,000 pund sterling pr licensbref).
Äfven i sin konsekventa form föranledde emellertid licenssystemet
på många håll i England bittert motstånd, särskildt i sjöstäderna;
Hull, Sunderland, South Shields, Scarborough, Aberdeen etc.
öfver-svämmade under 1812 parlamentet med petitioner, emot
licensväsendet, till stor del af motsatt anledning mot oppositionens vanliga.
Synpunkten var nämligen här, att man släppt fram de neutrala till alldeles
för stor andel i sjöfart och handel, i syfte att uppnå förbindelse med de
själfblockerade fastlandshamnarna, och vidare låtit engelsmän frakta
varor på neutrala fartyg i strid mot navigationsakten samt härigenom
oafsiktligt gjort det möjligt t.o.m. för Napoleon själf och hans
bundsförvanter att under neutral flagg och med engelska licenser oantastadt
deltaga i handeln. Ett exempel nämndes sålunda på att 37 fartyg
härigenom 1810 obehindradt kunnat gå från Arkangelsk till Holland;
det sistnämnda berodde emellertid uppenbarligen på den vanliga
ouppmärksamheten i systemets tillämpning. Däremot kunde regeringen
i fråga om att insläppa utländska fartyg och sjömän peka på
omöjligheten för den engelska handelsflottan att räcka till för alla uppgifter
och gagnet af att tränga fram till fastlandsmarknaderna under neutral
flagg, när det ej kunde ske under engelsk — det senare en synpunkt
som i högsta grad bekräftades af Napoleons uppfattning. Öfver hufvud
taget förblefvo de engelska licenserna trots sin tropiska växtlighet åt-
10—181359. II e c k sch er, Kontinentalsystemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
