- Project Runeberg -  Kontinentalsystemet : den stora handelsspärrningen för hundra år sedan /
165

(1918) [MARC] Author: Eli F. Heckscher
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kontinentalsystemets inre historia och tillämpning. Smugglingen och korruptionen — Mätsystemet och fiskalismen - Nya handelsvägar 1810—12 - Östersjöhandeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NYA HANDELSVÄGAR 1810–12

165

vidtgående följder. En engelsk handelsflottilj på 600 fartyg under olika
neutrala flaggor med en last värd 8 å 9 mill. pund sterling hade, fördröjd
af ogynnsamt väder, kvarstannat i Göteborg till augusti — enligt lord
Bathursts uppgift i öfverhuset år 1812 dock blott till juni — och därpå
gifvit sig in i Östersjön i september för att gå till svenska, ryska och
preussiska hamnar. Napoleon såg nu här en möjlighet att slå ett stort
slag emot denna viktiga del af den engelska handeln och öfverhopade
i oktober, dels genom sin utrikesminister Champagny dels genom direkt
hänvändelse, de olika regeringarna med de enständigaste påminnelser
att konfiskera alla dessa fartyg, som enligt Champagnys ord irrade
omkring »som spillror af en skingrad armé». Hotelser om att Napoleon
själf skulle skicka folk att konfiskera lasterna, för den händelse ej
regeringarna för egen del gjorde det, omväxlade med färgstarka målningar
af den ekonomiska krisen i England och af vissheten om dess
underkastelse inom ett år som följd af en genomförd konfiskation, äfvensom
till sist lockelser genom de vinster konfiskationen skulle medföra.

I Mecklenburg ansåg sig Napoleon på detta sätt ha fått sin vilja
fram, nämligen i den formen att fartygen afvisades, och äfven Preussen
fogade sig, ehuru kejsarens egen konsul i Königsberg, Clérembault,
som vi veta till stor del gjorde beslagen illusoriska. Det gällde nu
Ryssland, men här stötte Napoleon på patrull. Alexander vägrade
enstän-digt att låta konfiskera alla nominellt neutrala fartyg och bestred för
öfrigt att mer än ett sextiotal — franske ambassadören i Petersburg,
Caulaincourt, uppgaf siffran för lastade fartyg sedan midten af
september enligt ryska påståenden rent af till endast femton —- kommit
till hans hamnar, hvilket han ville förklara med att en del återvändt
och en annan del lossat i Göteborg och andra svenska hamnar. Det
senare kunde också vara nog så riktigt. Därmed hade aktionen i
hufvudsak misslyckats, ehuru uppenbarligen en del beslagtagits i Ryssland:
ett memorial från engelska köpmän 1816 uppgaf t. o. m. ett så högt —
efter allt att döma alltför högt — belopp som 140 laster till ett värde
af P/a mill. pund sterling. I Sverige, där mindre än någonsin stod
att uppnå i sak, så obetingadt som politiken byggdes på stöd hos den
engelska flottan under Saumarez, företogs visserligen på våren 1811 i
Karlshamn genom olyckshändelse ett stort beslag af öfver hundra
fartyg under dansk och preussisk äfvensom hamburgsk, pappenburgsk
och annan flagg, i den tron att det verkligen gällde laster af de två
första nationaliteterna. Men då det i stället visade sig vara engelsk
egendom, beräknad till ett värde af 500,000 pund sterling, kom snart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:13:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kontsyst/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free