Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - I. Olika typer af verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA TYPER AF VERKNINGAR 181
likvärdigt vid sidan af syftet att besegra fienden. Därför var det som
Napoleon icke blott underlät hvad som eljest borde ha gjorts i det första
målets intresse för att ekonomiskt sammansluta det kontinentala
Europa, utan rent af vände politikens spets också emot sina egna
kontinentala vasallers och bundsförvanters länder.
Allt hvad en fullkomligt hänsynslöst bedrifven protektionistisk
politik kan medföra för ett land som är dess bärare måste därför bli
kontinentalsystemets verkan i Frankrike. Detta geografiska begrepp
tages då som sammanfattningen af »den urgamla franska monarkien»
och revolutionstidens franska förvärf, d. v. s. inberäknadt Belgien
och vänstra Rhenstranden, men däremot i hufvudsak icke konsulatets
och kejsardömets annorlunda behandlade eröfringar. Verkningarna
måste här bli de typiska följderna af en spärrningspolitik och, som
framgår af det nyss sagda, en sådan politik riktad mot tillförseln ej
blott sjöledes och från länderna på andra sidan vattnet utan till stor
del äfven landvägen och från de öfriga fastlandsstaterna. Den
ekonomiska själftillräckligheten och produktionens drifhusaktiga utveckling
kunde här på förhand väntas beteckna läget. Hvad åter beträffar de
öfriga fastlandsstaterna inom Napoleons mer eller mindre obestridda
maktområde, måste verkan bli långt mer brokig, växlande icke blott
efter graden af deras politiska osjälfständighet och efter
kontinentaldekretens faktiska åtlydnad inom deras områden utan också efter den
relativa betydelsen af de två motsatta tendenser för hvilka de voro
föremål. Om man ett ögonblick vill tänka sig in i deras läge, blir det
nämligen klart, att ställningen hade drag gemensamma med såväl
Frankrikes som Englands, det förra så till vida att de liksom Frankrike
måste afstå från tillförsel sjöledes, det senare därigenom att de i likhet
med England samtidigt också voro spärrade från afsättning på de under
Napoleons mer eller mindre direkta styrelse stående marknaderna.
Verkningarna i det utomfranska Mellan- och Sydeuropa kunna därför
ej väntas ha samma på förhand gifna, principiella utseende som i
Frankrike men få därigenom ett eget, praktiskt historiskt intresse.
I öfrigt måste verkan på det napoleonska fastlandet växla efter
utrikeshandelns och den på utländsk afsättning riktade produktionens
ställning, hvarvid dock från början bör understrykas den begränsning
i verkningarna, som följer af att knappast någon bland
fastlandsstaterna hade tyngdpunkten af sitt näringslif förlagd till det internationella
bytet. De stora handelsstäderna, Hamburg, Bremen, Amsterdam,
Rotterdam, Antwerpen och inom Frankrike Bordeaux, Marseille,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
