Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - II. Frankrike - Järnhandtering - Kemisk industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
KAP. IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR
terna alla delar af kejsardömet hade sålunda inom hela
järnhandteringen måst af stå från att följa med i den senaste generationens
utveckling, och detta framgår vid en jämförelse ej blott med England
utan äfven med Tyskland och med ett på de gamla processerna
kvarstående men som sådant mycket högtstående järnproducerande land
såsom Sverige. Tydligen med full rätt sade också nationalekonomen
Blanqui mot slutet af restaurationen, att järnhandteringens framsteg
nästan helt och hållet tillhörde tiden efter 1814. Därför stod den
franska järnindustrien 1814 också alldeles försvarslös gentemot de
utländska konkurrenterna, som uppgåfvos sälja 30—40 % under franska
priser; och afspärrningen hade ej verkat mer uppfostrande än att en
50 % tull blef nödvändig för att hålla industrien uppe.
Totalintrycket på dessa grundläggande områden är därför, att
kontinentalsystemets verkan i första rummet varit att utestänga
åtminstone det franska väldets industri från de engelska inflytelser,
som i det dåvarande läget voro oumbärlig förutsättning att draga
nytta af den stora ekonomiska omhvälfningens frukter.
Det fanns emellertid ett område, där den franska industriens
öfver-lägsenhet och banbrytande verksamhet voro uppenbara, och området är
samtidigt ett där man har tillfälle att studera kontinentalsystemets
positiva, framstegsbefordrande sida. Detta är den kemiska industrien
eller bättre uttryckt alla processer, där kemiens resultat kunde komma
produktionen till nytta.
Att utvecklingen tog denna riktning just i Frankrike berodde
visserligen till sin rot på något helt annat än politiken, nämligen på att
Lavoisier genom sin vérksamhet under de två årtiondena närmast före
franska revolutionen lade grunden till hela den moderna kemien och
genast gjorde den användbar för en mängd praktiska uppgifter. Han
fick dessutom genast en rad framstående lärjungar, hvilkas arbeten i
ännu högre grad kommo industrien direkt till godo, och äfven deras
resultat voro till stor del färdiga före eller omkring revolutionens
utbrott, innan ännu det yttre trycket hade hunnit verka. I vissa fall
hade de också blifvit ekonomiskt användbara före
kontinentalsystemet och fingo då stor betydelse för den industriella utvecklingen under
dess tid. Främst bör därvid nämnas Berthollets på svensken Schéeles
upptäckt grundade teori för framställning af klor, som fick den största
betydelse för hela väfveriindustrien genom att redan år 1785 ersätta
solblekning med klorblekning; James Watt förmedlade nästan
omedelbart den nya metodens öfverföring också till England, som
följakt
Kemisk
industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
