Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - II. Frankrike - Kemisk industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
201
ligen här utan tvekan tog efter de franska framstegen. En annan
kemisk metod af ännu mer central betydelse, hvilken också hade
kommit i gång under åren före revolutionens utbrott, var
svafvelsyre-fabrikationen, som blef utgångspunkt för en hel rad andra
produktionsgrenar.
I detta sammanhang är det emellertid påtagligen icke de kemiska
framstegen af en dylik typ som ha största intresset utan i stället sådana
som först hjälptes fram af den stora själfblockaden, hvars betydelse
alltså blef — om uttrycket må tillåtas — att vara utvecklingens
förlossningshjälp. Det kan nog sägas som allmän regel, att ett krigs
eller en afspärrnings ekonomiska insats hufvudsakligen består i att
lösa dylika uppgifter, mer än i att framkalla verkligt nya uppfinningar
eller upptäckter, och så till vida blefve satsen om nöden som
uppfinningarnas moder mer träffande genom att formuleras: nöden är
uppfinningarnas barnmorska. I ett krigsläge är nämligen hela stämningen
som regel så enerverad och febril, att det sällan finns tillräckligt lugn
för djupgående vetenskapliga arbeten; och äfven om det finns lugn,
så saknas i allmänhet tid, när allt skall vara färdigt på stunden, men
vetenskapen sällan låter kommendera sig. Hvad man gör i krig och
vid afspärrning är därför i stället att med våldsam ifver kasta sig
öfver uppfinningar som redan äro färdiga eller nästan färdiga, nämligen
i rent teknisk mening, men som däremot förut saknat ekonomisk
betydelse. Därvid är det som nöden kommer så stark verkan åstad,
mindre eller åtminstone ej uteslutande genom att förbättra de nya
metoderna utan genom att försämra de gamla tillförselsmöjligheterna,
hvilket plötsligt gör processer, som förut saknade ekonomisk betydelse,
till den bästa eller rent af enda utvägen. Häri ligger en stor del af
förklaringen till den »utveckling af de största industriella underverk»,
hvarom Chaptal och andra under denna tid tala. När sedermera det
exceptionella läget upphör, så försvinna också underverken, ty de ha
gjort sin tjänst. De falla tillbaka så att säga under medvetandets
tröskel, bli ånyo potentiella i stället för aktuella; och annat är ej
lämpligt, om man vill hålla folkets ekonomiska läge uppe på dess maximum.
Så förklaras utan svårighet den allmänna débåcle, som drabbade den
napoleonska tidens industriella skapelser vid fredens återinträde. I
vissa lyckliga fall utlöser emellertid afspärrningen en ny produktion,
som endast har behöft en dylik hjälp för att slå rot; afspärrningen
har då verkligen fört den ekonomiska utvecklingen framåt och visat
sig som ett äkta uppfostringsskydd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
