Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - III. Det öfriga fastlandet - Fransk intressepolitik - Sachsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET ICKE-FRANSKA FASTLANDET
211
stället upptogo täflan med Frankrikes. Så visade sig schweizarna på
Leipzigmässan första gången påsken 1808, efter skärpningen af spärren
mot Italien i slutet af 1807, och deras afsättning af mussliner forcerades
ånyo på denna marknad efter den ännu strängare af stängningen 1810.
I så fall var tydligen föga vunnet från fransk synpunkt, äfven om
skadan för de förra ländernas handel af att vridas ur sin naturliga
riktning ej därför uteblef.
De franska handelsspionernas rapporter öfverensstämma alldeles
med uppgifter i tyska och schweiziska källor om svårigheten för
Frankrike att konkurrera. Från Schweiz hör man sålunda, att fransk
konkurrens ej spelade någon roll i Tyskland annat än för siden, från
Böh-men att franska varor ej kunde konkurrera, från Frankfurt att franska
varor betydde minst. De franska rapporterna sökte vanligen
förklaringen till att tyska och schweiziska varor voro öfverlägsna i olika
tillfälligheter, såsom större närhet till produktionsorten, enklare
kvaliteter, större lätthet att förvärfva råvaror och annat, men några äro
öppenhjärtigare. Så hette det i en rapport från Darmstadt: »Sachsens
och Schweiz’ fabriker för kaschmir och bomullsvaror skada vår handel
i Tyskland, där de finna stor afsättning och äro mycket eftersökta
under namn af engelska varor, hvilkas utseende de imitera»; och på
hösten 1810 fällde en af handelsspionerna ett omdöme, som från den
nationalegoistiskt franska politikens synpunkt nästan måste anses
bryta stafven öfver hela kontinentalsystemet: deras konkurrens »är
kanske i denna stund farligare för Frankrike och Italien än de engelska
manufakturernas, emedan de göra oss fastlandet stridigt». Trots bästa
vilja och obegränsade maktmedel att reservera för fransk räkning hvad
som blifvit fritt genom afspärrningen emot England, hade Napoleon
därför knappast lyckats bereda den franska exportindustrien någon
ökad afsättning. Som exportbefordrande åtgärd i Frankrikes intresse
kan kontinentalsystemet därför ej anses ha medfört stora resultat.
Det gäller nu att närmare betrakta, hur vissa andra kontinentala
länders näringslif och närmast deras industri påverkades af
kontinentalsystemet, hvarvid det särskildt af hänsyn till helhetsverkan
förefaller lämpligt att begränsa sig till några typiska områden.
Af alla industriländerna på fastlandet är det knappast något som
utvecklats så starkt under kontinentalsystemet som Sachsen.
Åtskilliga faktorer samverkade därtill. Det låg till en början ganska långt
från Frankrike och styrdes af en inhemsk furste, som Napoleon hade
förtroende för. Ett starkt franskt intresse kräfde vidare, att dess
eko
Sachsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
