Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - III. Det öfriga fastlandet - Sachsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
KAP. IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR
nomiska lif förskonades från våldsamma rubbningar och hårda band,
emedan Leipzigmässan, som sällan i sin långa historia haft en sådan
betydelse som under Napoleonskrigen, kräfde en viss rörelsefrihet för
sitt bestånd och detta bestånd var af stor vikt för den franska exporten,
hvars direkta förbindelser sällan nådde längre åt öster än dit. Under
dessa förhållanden var det naturligt, att Napoleon skulle ha försyn för
att där utöfva den kontinuerliga inblandning, som kom
Napoleonider-nas till Frankrike gränsande stater till del. Å andra sidan låg Sachsen
utmärkt väl till för förbindelse med såväl Nordsjön som Östersjön liksom
före Triests införlifning äfven med Medelhafvet och påverkades därför
mindre än flertalet länder af sjöhandelns ändrade riktning. Äfven om
Leipzigmässan på grund af denna omläggning förlorade i betydelse
under kontinentalsystemets sista par år, så var tillgången på bomull
för landets eget behof efter allt att döma tillräcklig äfven då och i
hvarje fall ojämförligt bättre än i Frankrike, såsom de förut
meddelade tabellerna öfver bomullspriserna mycket tydligt visa.
Sachsen var redan vid denna tid ett mångsidigt utveckladt
industriland, såväl på flertalet textilområden — bomull, ylle, linne — som
inom järnhandteringen. Men såvidt bekant är föga annat än
bomullsindustriens historia under kontinentalsystemets tid närmare undersökt,
hvilket har skett framför allt genom Kö nigs redan ofta här citerade
arbete Die Sächsische Baumwollenindustrie am Ende des vorigen
Jahr-hunderts und während der Kontinentalsperre (1899), som öfver hufvud
taget tordp vara den mest gifvande af existerande industrimonografier
för denna tid. I stort sedt uttrycker denna ensidighet i litteraturen
emellertid ganska väl verkligheten, ty det är på bomullsindustriens
område, som man egentligen har att vänta sig verkningen af
kontinentalsystemet i Sachsen.
Den sachsiska bomullsindustrien, som räknade gamla anor, hade
först på 1770-talet, efter uppfinningarna inom spinneriindustrien,
blifvit föremål för engelsk konkurrens, hufvudsakligen i fråga om de fina
väfnaderna, mussliner, som tillverkades i Voigtland i södra Sachsen,
med Plauen som hufvudort. Konkurrensen hade mötts genom
imitation af de engelska varorna, men för detta ändamål var det sachsiska
garnet för groft, och detta beredde i början af 1790-talet insteg åt
engelskt garn för musslinsfabrikerna. Men äfven så var det en
jämförelsevis kort frist, ty före sekelskiftet ansågs den engelska konkurrensen
öfvermäktig äfven i fråga om musslinerna. Det andra hufvudslaget
af sachsiska bomullsväfnader, de mera groftrådiga, för tryckning af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
