Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - IV. England - Den industriella utvecklingens fart - Exportrubbningarnas betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
KAP. IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR
[-Ftiportnibb-ningamas-]
{+Ftiportnibb-
ningamas+}
betydelse
hvad vi förut funnit skulle ha blifvit följden af fullständig framgång
för kontinentalsystemet. Emellertid var det ju heller icke så
Napoleon tänkte sig saken, hans hopp begränsades till rubbningar i
systemet.
Det framgår redan af framställningen i förra kapitlet, att detta
hopp ej kom på skam, utan tvärtom gick i skenbart ganska fullständig
uppfyllelse genom 1810/11 års engelska kris. Men det framgår lika
tydligt, att denna kris omöjligt helt och hållet eller ens företrädesvis,
ehuru visserligen till en del, kan anses som en frukt af
kontinentalsystemets slag emot England, liksom att räckvidden af dess verkningar
alls icke var hvad Napoleon tänkt sig.
Öfver hufvud taget har man icke anledning att anse de ekonomiska
verkningarna af rena rubbningsfenomen särskildt viktiga. Det är
möjligt, att man därvid tar alltför mycket intryck af det nuvarande krigets
enastående erfarenheter i denna riktning; men också om man tänker
på kriser under eljest normala tider, äfven af så oberäknelig natur som
»bomullsnöden» (Cotton Famine) i England under amerikanska
inbördeskriget, är det påfallande, hur snart deras spår sopas igen af den
följande utvecklingen. Hela Napoleons plan på denna punkt, anlagd
på kort sikt som den var, kan därför ej anses ha haft stora utsikter att
nå sitt mål, Englands försättande ur stridbart skick genom att
grundvalarna för dess ekonomiska lif undergräfdes.
Detta gäller alltså rubbningens rent ekonomiska verkningar. I
afseende på de sociala och politiska verkningarna ställer sig saken helt
annorlunda. Här kan nationalekonomen egentligen hvarken vederlägga
eller bekräfta tankegången, ty resultatet beror nära nog uteslutande
på det ifrågavarande folkets karaktär. Ett lättrörligt släkte, som
dessutom har vant sig vid hjälp af staten i stort och smått, kan af en
obetydlighet föranledas att störta en regering, ett statsskick, kanske en
hel rättsordning, medan ett annat folk, som är mera trögt och mindre
uppfostradt att ta staten till hjälp, kan lämna statsledningen alldeles
orörd äfven vid allvarlig nöd och stora svårigheter. Det är ganska
gifvet, att engelsmännen särskildt under Napoleonskrigens tid hörde
till den senare kategorien, och såsom Miss Gunningham med rätta
har anmärkt, vände sig de arbetslösas förbittring i »Luddite Riots» väl
emot de nya maskinerna (frame-breaking) men egentligen ej emot
statsmakten.1 Att Napoleon, med sin erfarenhet från de ständiga
kupperna under franska revolutionen, ej hade blick för detta, är mycket
1 Miss Cunningham, British Credit in the Last Napoleonic War 76 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
