Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - IV. England - Exportrubbningarnas betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGLAND
233
förklarligt men ändrar intet i det faktum, att han räknade grundligt
miste.
Emellertid tillkommer, och det är ett hufvudmoment, att just det
slag af rubbningar, som kontinentalsystemet i det för Napoleon
gynnsammaste fallet förmådde framkalla i England, måste bli af
jämförelsevis ytlig natur, nämligen därför att det var en rubbning framkallad
af exporthinder och ej af importhinder. En uteblifven export kan alltid
i nödfall botas genom produktion på lager, vid behof understödd af
allmänna medel, men så förhåller det sig ej med uteblifven import; ty
om oersättliga varor fattas så hjälpa inga åtgärder.
Att Napoleon ej tänkte härpå, förklaras utan tvifvel af hela den
åskådning, vi förut lärt känna och som han delade icke blott med
nästan alla sina landsmän utan också sannolikt med flertalet engelsmän;
men t. o. m. i betraktande häraf är det ganska egendomligt, ty hvad
England därvid hade behöft göra var närmast hvad han samtidigt
gjorde själf. Hans eget medel mot arbetslösheten var nämligen
understöd i olika former för att sätta fabrikanterna i tillfälle att fortsätta
driften, och ingenting tyder på att han någonsin upphört att tro på
detta medels effektivitet. Det hade då ej legat långt borta att vänta
samma förmåga hos motståndare, som han icke brukade frånkänna
rådighet och uthållighet.
I verkligheten kommo dessa medel visserligen endast i ganska
begränsad grad till användning i England, beroende på den ekonomiska
liberalismens fläckvis redan stora herravälde öfver de politiskt
maktägande klasserna; men man kan med all säkerhet gå ut ifrån, att
Napoleon ej kände sina fiender eller deras ekonomiska föreställningssätt sä
väl, att han tagit en dylik faktor med i sina beräkningar. De engelska
åtgärderna inskränkte sig till en emission af skattkammarväxlar på
6 mill. pund sterling för understöd åt betryckta affärsmän, närmast
fabrikanter, i syfte att hjälpa dem öfver väntetiden, tills de i
Sydamerika och annorstädes fastlåsta tillgångarna hunnit frigöras. Förslaget
härom byggde på prejudikat från 1793 och hade framlagts af ett
underhusutskott i mars 1811 men fann ej stora sympatier på något håll;.
trots detta kom planen likväl till utförande, emedan ingen riktigt ville
ta på sitt ansvar att hindra något som möjligen kunde hjälpa i det
ovanligt bekymmersamma läget.1 Hvad som anfördes emot saken
särskildt af oppositionens ekonomiska auktoriteter såsom Huskisson
var framför allt, att krisen framkallats genom öfverdrifven kredit-
1
Se för detta och följande stycke hänvisningar ofvan sid. 168 not 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
