Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - IV. England - Englands penningväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGLAND
253
emedan den skulle minska dess varumängd, och ett oförändradt
förhållande mellan penning- och varumängd, d. v. s. oförändrad relativ
prisnivå, alltså skulle kräfva motsvarande minskning i ekvationens andra
led. Så många ändringar i olika riktningar som varumängden är
underkastad, har emellertid detta moment sannolikt intet praktiskt intresse.
Hvad som häremot anfördes af Ricardos motståndare, särskildt af
Malthus i Edinburgh Review februari 1811, var att en stor
spannmålsexport eller anspråk på subsidier hos fastlandsstaterna ej hos dem
be-höfde framkalla behof af en starkt ökad mängd »mussliner,
metallmanufaktur eller kolonialvaror» och att det därför kunde vara nödvändigt
för England ajt i stället betala med penningar, som alltid vore välkomna.
Tillämpadt på subsidiebetalningen var emellertid detta argument
särskildt olyckligt, emedan subsidiernas uppgift alldeles påtagligt måste
bestå i att skaffa varor för den verksamhet fastlandsmakten åtagit sig,
såsom förut utvecklats; och invändningen kan alltså för våra ändamål
anses bragt ur världen därmed. För fullständighetens skull må dock
tilläggas, att i verkligheten samma förhållande råder i andra fall. Intet
land säljer spannmål annat än för att få något i stället, och intet land har
så mycket af alla varor, att det ej kan begagna mera. Hvarifrån dessa
varor komma, är som vi redan sett en likgiltig sak; och begränsningen (i
Malthus’ exempel) till den engelska handelns egna varor är sålunda
obefogad. Det enda undantaget, som knappast upptas af Ricardo men
som från en något annan synpunkt utförligt behandlas af Bullion
Com-mittee, skulle vara, om ett land af särskild anledning hade behof att
öka sitt förråd af ädla metaller, t. ex. för att bilda en krigsfond eller
öfvergå från pappersmyntfot till metallisk cirkulation; Bullion
Com-mittee visade här ohållbarheten i antagandet, att kontinenten skulle
ha fått något sådant ökadt behof af guld som kunde förklara
utvecklingen i England.
Resultatet är alltså, att guldexporten från England hvarken kan
anses som en nödvändig förutsättning för eller en nödvändig följd
af subsidiebetalningarna till fastlandet utan i allt väsentligt hade sin
orsak i valutaförsämringen. Däraf följa två slutsatser. För det första
kunde engelska regeringen ha hindrat icke blott guldexporten utan
äfven växelkursens varaktiga nedgång — väl att skilja från de
tillfälliga rubbningar, som framkallades af särskildt stora utbetalningar
på fastlandet — genom en höjning af valutan. Huruvida botemedlet
i så fall hade varit mindre skadligt än sjukdomen, sedan depreciationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
