Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slutord. Jämförelse med nutiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klart är att man vill vinna seger i dag. Frågan gäller alltså först och
främst, i hvad mån kontinentalsystemet tjänade detta sitt närmaste
mål.
I den mån svaret på denna fråga ligger på det ekonomiska området,
— och där utanför har föreliggande skrift ingen uppgift — är det
faktiskt redan gifvet i det föregående och går hufvudsakligen i nekande
riktning. Det behöfver emellertid ej närmare förklaras, hvarför just
kontinentalsystemets misslyckande äfven som ren handelskrigsåtgärd
gör det särskildt viktigt att konfrontera det med dess motsvarighet i
nutiden, det handelskrig som för närvarande omger oss alla. Om något
bör ha framträdt klart af den föregående öfversikten, är det
visserligen kontinentalsystemets paradoxala karaktär, och så till vida har
motsatsen mot nutiden legat i själfva greppet på ämnet. Men för ett
nationalekonomiskt betraktelsesätt är strängt taget hvarje
handelskrig en paradox, ty det vänder sig emot förbindelser, som gagna båda
de medverkande parterna och tillfogar därför ofrånkomligt sin
upphofsman lidanden lika fullt som hans tilltänkta offer. Därför gör
kontinentalsystemets egenskap af ekonomisk paradox icke en jämförelse med
nutiden öfverflödig. Kanske ännu större intresse har en dylik
jämförelse genom det ljus den synes kasta öfver den allmänna
samhällsutvecklingen under det senaste århundradet i dess sammanhang med de
ekonomiska förhållandena. Äfven till en sådan öfverblick är emellertid
materialet till stor del gifvet i det föregående, så att dessa sista sidor få
i viss mån karaktären af en sammanfattning.
Kontinentalsystemets jämförelsevis begränsade verkan på Europas
näringslif berodde främst på de olika ländernas autarki, deras
vidtgående ekonomiska själftillräcklighet i fråga om alla vitala områden.
Det hastiga slutet på blockaden af Frankrike vid revolutionskrigens
utbrott sammanhängde otvifvelaktigt icke blott med de särskilda idéer
vi lärt känna utan också med utsiktslösheten att svälta ut ett land
i Frankrikes läge. Och i svagare grad var förhållandet likartadt i
afseende på en lifsmedelsblockad af England. Att en blockad af det
senare slaget däremot för närvarande skulle bli effektiv, om den kunde
genomföras, kan anses som en ganska gifven sak. Men äfven i
afseende på genomförbarheten är läget ändradt. En dylik blockad
kräfver nämligen nu nästan ofrånkomligt välde öfver hafvet, emedan de
länder som nu producera spannmål äro så många och vidt skilda, att
det ej gärna kan vara möjligt att behärska dem alla från landssidan;
och detsamma gäller om flertalet andra produkter än lifsmedel, t. o. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
