Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slutord. Jämförelse med nutiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om flertalet råvaror. Möjligheten att spärra ett land enbart genom
makt öfver tillförselns källor är alltså sedan Napoleonstiden starkt
minskad i afseende på alla världshandelns hufvudartiklar; den har
kvar sin roll hufvudsakligen beträffande viktiga men kvantitativt
obetydliga varor sådana som vissa specialmetaller, kali och indigo.
Så till vida ha alltså möjligheterna till effektiv afspärrning minskats,
att de nu mer ofrånkomligt än för hundra år sedan kräfva makt öfver
transportvägarna, medan man förr hade större möjligheter att göra
sig till herre öfver själfva produktionen. I motsatta vågskålen ligger,
att den skada man gör genom afspärrning, när den kan genomföras,
nu är mångdubbelt starkare än då. Därför är det påtagligt, att
fastlandets blockering, som aldrig ens på allvar försöktes under
Napoleonskrigen, nu får en helt annan räckvidd än då.
Utöfver dessa ganska själfklara materiella anledningar till
blockadens större möjligheter för närvarande finnas emellertid andra,
som ligga på det sociala eller andliga området samt därför äro långt
mindre påtagliga och allmänt kända men ingalunda mindre viktiga.
Främst bland dessa bör man sätta statsmaktens ökade styrka i
jämförelse med läget för hundra år sedan. Om det är något som utgör
omkvädet i alla diskussioner under kontinentalsystemet, är det
utsiktslösheten att uppnå efterlefnad af spärrningsdekreten. »Hindra då
huden att svettas!» var konung Louis’ förtviflade utrop till svar på
de hotfulla klagomålen öfver smugglingen i Holland; och ett anonymt
betänkande från 1811 i Berlins statsarkiv uttryckte saken på följande
sätt: »Att genom afspärrning hålla engelsmännen borta från
kontinenten utan att äga flottor är lika omöjligt som att förbjuda fåglarna att
bygga bon hos oss». På samma sätt förklarades det 1802 i en fransk
rapport till Bonaparte vara en omöjlig uppgift att hindra tillförseln af
engelska industriprodukter, som hela världen ville ha; och som vi veta
motiverade Napoleon själf sin underlåtenhet att hindra
spannmålsexporten till England med utsiktslösheten i ett dylikt förehafvande.
Ingen som har följt den föregående framställningen kan tvifla på
riktigheten af dessa omdömen, och man kan därför ställa dem emot det
ganska obestridliga faktum, att för närvarande båda de krigförande
parterna utan nämnvärda läckor lyckas både utestänga fiendens varor,
när de så finna lämpligt, och hindra sina egna från att gå ut.
På motsvarande sätt som i de nyss anförda yttrandena talas hos
Stephen om de stora svårigheterna att hindra transport öfver hafvet
af fiendegods som maskerar sig såsom neutralt, medan å andra sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
