- Project Runeberg -  Kosackerna : berättelser /
166

(1944) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna. Berättelse från Kaukasien - XXXV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i jo

leo tolstoj

han inte längre kunde uthärda ovissheten. Hon kom tillbaka
ut, cch han följde efter henne på något avstånd utan att veta
vart det bar. Han gick förbi gathörnet, där hon satt ståtande i
sin blåa sidenbesjmet, och med ett styng i hjärtat hörde han
flickskratt bakom sig.

Bjeletskijs stuga låg vid torget. Då Olenin gick förbi den,
hörde han Bjeletskijs röst: ■— Kom in! och han följde uppmaningen.

Sedan de växlat några ord togo båda plats vid fönstret. Strax
efter sällade sig Jerosjka till dem, iförd ny besjmet, och satte
sig på golvet bredvid dem.

— Titta, där är en aristokratisk grupp, sade Bjeletskij
småleende och pekade med cigarretten på en brokig skara i gathörnet.
Min flicka är också där, ser ni, hon i rött. Det är en modenyhet. . .
Varför börjar inte ringdanserna? ropade han ut genom fönstret.
Vänta bara, så fort det blir mörkt går vi också ut. Och sedan
bjuder vi dem till Ustenjka. Vi måste ställa till bal för dem.

— Jag följer med till Ustenjka, sade Olenin beslutsamt.
Kommer Marjanka dit?

— Ja visst, kom bara, sade Bjeletskij, utan att bli det minsta
förvånad. Det är ju riktigt vackert, tillade han och visade på
den brokiga folkskaran.

— Ja mycket, instämde Olenin och försökte låtsas likgiltig.
På sådana här helgdagar, tillfogade han, undrar jag alltid hur
det kommer sig att alla människor helt hastigt blir nöjda och glada
av den anledningen att det i dag till exempel är den femtonde.
På allt sätt står det helgdag skrivet. Ögon och ansikten och röster
och rörelser och kläder och luft och sol — allt är helgdagsaktigt.
Hos oss finns inga helgdagar längre.

— Jaa. sade Bjeletskij, som inte var intresserad av sådana
resonemang. Varför dricker du inte, gubbe? vände han sig till
Jerosjka.

Jerosjka blinkade åt Olenin.

— Flott herre, din goa vän!

Bjeletskij höjde sitt glas.

— Allah bi di, sade han och tömde det. (Allah birdi betyder:
Gud gav, det är det vedertagna uttryck kosackerna bruka, då
de dricka varandra till.)

— Sau bul (Lev väl), sade Jerosjka småleende och tömde
sitt glas.

— Helgdag, säger du, vände han sig till Olenin, reste sig
och gick bort till fönstret. Vad är det här för helgdag! Du skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:15:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosacker/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free