Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En markörs berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
IiEO TOLSTOJ
friande tanken på självmord. Men även där var jag lågsinnad
och gemen. Först gårdagens dumma historia med husaren gav
mig nog beslutsamhet. Det finns ingenting nobelt kvar inom
mig — endast fåfänga, och av fåfänga gör jag den enda goda
handlingen i mitt liv.
Jag trodde förut att dödens närhet skulle lyfta min själ. Jag
bedrog mig. Inom en kvart kommer jag att inte finnas till, men
mitt väsen har ej förändrats. Jag ser, jag hör och jag tänker på
samma sätt som förut; det är samma besynnerliga brist på
följdriktighet, samma löslighet och ytlighet i mitt tänkande, så
motsatt den enhetlighet och klarhet som människan, Gud vet varför,
har förmågan att föreställa sig. Dika mycket som jag tänker
på vad som väntar på andra sidan graven, lika mycket tänker
jag på vad det i morgon kommer att pratas om mitt självmord
hos tant Rtistjeva.
Ett outgrundligt väsen är människan.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
