Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sevastopol i december 1854
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOSACKERNA
249
gevär. Vagnar med hö, kulor cch tunnor komma åkande, ibland
rider en kosack eller officer Över torget, ibland kommer en general
i droska. Gatan till höger är spärrad av en barrikad, ur
skottgluggarna titta små kanoner fram och bredvid står en matros
och röker pipa. Till vänster är ett vackert hus med romerska
siffror på frontespisen, och framför det Stå soldater och
ned-blodade bårar.
Överallt påminns ni om att ni befinner er i ett militärläger.
Ert första intryck är givetvis högst obehagligt. Den egendomliga
blandningen av lägerliv och stadsliv, en vacker stad och en
smutsig bivack är inte blott oskön utan gör ett intryck av
motbjudande oordning. Det förefaller er som om alla människor se
uppskrämda ut, Springa omkring på måfå och inte veta vad de skall
ta sig till. Men ser ni närmare på människorna, som röra sig
omkring er, får ni en helt annan uppfattning. Se bara på den
där trossknekten, som leder ett brunt trespann till vattning
och så lugnt går och gnolar för sig själv! Det är tydligt att han
inte går vilse i det brokiga vimlet, som inte ens existerar för
honom, utan kommer att skota sitt arbete vad det nu må vara
— vattna hästar eller släpa kanoner — lika lugnt och tryggt
och obekymrat som om han befann sig långt inne i det
fredligaste Ryssland. Samma ansiktsuttryck återfinner ni hos
officern, som just går förbi i oklanderligt vita handskar, hos
matrosen, som sitter och röker på barrikaden, hos de till
handräckning utkommenderade soldaterna, som med sjukbårar vänta på
trappan till det forna rådhuset, och hos flickan, som rädd att
smutsa ned sin skära klänning trippar Över gatans Stenar. Ja
det väntar er ovillkorligt en besvikelse, om ni besöker Sevastopol
för första gången. I vilket som helst ansikte skall ni förgäves
leta efter spår av oro, förskrämdhet eller entusiasm,
beslutsamhet, beredskap på döden. Ingenting sådant finner ni. Ni ser
vardagsmänniskor lugnt skötande sina vardagssysslor, med
påföljd kanske att ni beskyller er själv for överdriven beundran,
överflödig hänförelse och börjar tvivla litet på de föreställningar
om Sevastopols hjältar som bibragts er av berättelser och
beskrivningar, av kanondundret och utsikten från Nordsidan. Men i
stället för att ge efter för tvivlet, gå upp på bastionerna, se
Sevastopols försvarare i arbete eller, bättre ändå, gå in i den där
byggnaden mitt emot, Sevastopols forna rådhus, på vars trappa
soldaterna med bårar Stå — där får ni se Sevastopols försvarare, där
får ni se hemska och vemodiga, storslagna eller lustiga, men alltid
gripande och upplyftande skådespel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
