Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sevastopol i december 1854
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOSACKERNA
253
ni kanske ett liktåg — en officer förs till graven i röd kista, under
musik och vajande fanor; ert öga nås kanske av en kanonad från
bastionerna, men detta återför er ej i er förra stämning. Liktåget
betraktar ni som ett Vackert militäriskt skådespel, och varken
med detta skådespel eller med kanondundret förknippar ni någon
klar tanke på lidande och död, satt i samband med er själv,
liksom ni gjorde i operationssalen.
Då ni gått förbi kyrkan och barrikaden, kommer ni in i den
livligaste delen av staden. Gatan är på ömse sidor kantad av
butiker och restauranger. All rörelsen — det vimlar av
handelsfolk, kvinnor i hattar och huvuddukar, sprättiga officerare —
talar om invånarnas orubbade sinneslugn och trygga tillförsikt.
Stig in i restaurangen till höger, om ni vill lyssna till
flottis-ters och officerares samspråk. Det resoneras antagligen om den
gångna natten, om Fenka, om striden den tjugufjärde, liksom
om det höga priset på de dåliga kotletterna och om den ene eller
andre stupade kamraten.
— Det är då tusan så vidrigt det är hos oss nu, säger med
basröst en liten slätrakad sjöofficer med vita ögonbryn och med
den virkade gröna fältbindeln om armen.
— Var hos oss? frågar en annan.
— På fjärde bastionen, svarar den unge officern, och
ovillkorligt ser ni uppmärksammare och med en viss aktning på
honom vid orden: »på fjärde bastionen». Hans bullersamma
uppträdande, hans Stora gester, hans höga skratt förefalla er
kanske typiska för de gåpåartag som bruka utmärka en del
mycket unga män sedan de varit med i en fara, men ni förmodar
i alla fall att han skall komma att berätta hur vidrigt det är på
fjärde bastionen på grund av bomber och kulor. Inte alls, där
är rysligt därför att där är så smutsigt. •— Det är omöjligt att
gå över batteriet, säger han och visar på sina stövlar, täckta
med smuts högt upp på skaften. •— Hos oss har den bäste av
kanonservisen nyss blivit skjuten, rätt i pannan träffade kulan,
berättar en annan. •—• Vem var det? Mitjuchin? — Nej. . . Hur
är det, får jag nånsin min kalvstek, din sölkorv där? vände
han sig till uppassaren. — Nej, inte Mitjuchin utan Abramov.
Det var en präktig karl. . . hade varit med om sex utfall.
Vid andra ändan av bordet sitta två infanteriofficerare
framför ett fat kotletter med ärter och en butelj surt Krimvin. Den
ene, en helt ung man med röd krage och två stjärnor på
uniformskappan, berättar om slaget vid Alma för den andre, som har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
