Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sevastopol i maj 1855 - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
IvËO TOLSTOJ
En dristig soldat i röd skjorta och med kappan över axlarna
har under tiden klivit fram till en fransman, åtföljd av två andra
soldater, som med händerna på ryggen och leende, nyfikna
ansikten bli stående bakom honom. Soldaten ber fransmannen om
eld till sin pipa. Fransmannen drar några djupa bloss på sin,
och kratsar dess rykande innehåll i ryssens.
—• Bong tobak, säger soldaten i den röda skjortan och
åskådarna småle.
— Oui, bon tabac, tabac turc, säger fransmannen, et chez
vous autres — tabac russe? bon?
— Ryss bong, säger soldaten i röda skjortan, och de
närvarande vrida sig av skratt France inte bong, bongjur musje,
avlevererar han på en gång hela sitt förråd av franska glosor,
klappar fransmannen på magen och skrattar. Fransmännen
skratta också.
-— Ils ne sont pas jolis ces b . . . de Russes, säger en zuav
i den franska hopen.
—- De quoi est-ce qu’ils rient donc? frågar en annan,
svartmuskig med italiensk accent och närmar sig de våra.
— Kaftan bong, säger den dristige soldaten och synar zuavens
galonerade röck, och återigen skratta de.
— Ne sors pas de ta ligne. à vos places, sacré nom! ryter en
fransk korpral, och tydligt missbelåtna skiljas soldaterna åt.
I en krets av franska officerare gör sig en av våra unga
kavalleriofficerare ämabel. Samtalet rör sig om en viss »comte
Sazo-noff» — que j’ai beaucoup connu, monsieur, säger en fransk officer
med en epålett, c’est un des vrais comtes russes, comme nous les
aimons.
— Il y a un Sazonoff que j’ai connu, säger kavalleristen,
mais il n’est pas comte, au moins que je sacbe, un petit brun de
votre åge à peu près. — C’est ga, monsieur, c’est lui. Oh que je
voudrais le voir, ce cher comte. Si vous le voyez, je vous prie
bien de lui faire mes compliments. Capitaine Latour, säger han
och bockar.
— N’est-ce pas terrible la triste besogne que nous faisons?
fa chauffait cette nuit, n’est-ce pas? säger kavalleristen, som vill
hålla samtalet i gång, och han pekar på liken.
— Oh monsieur, c’est affreux! Mais quels gaillards, vos
soldats, quels gaillards! C’est un plaisir que de se bättre avec
des gaillards comme eux.
— Il faut avouer que les votres ne se mouchent pas du pied
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
