Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 1. A-strängen springer — ett dåligt förebud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av en ung levnadsglad notarie, Thure Borg, som
spelade första fiolen, av herr Erlandsson, som filade på
sin gamla violoncell, och fru Olsén själv, som odlade
både fiol och piano, och som fick användning för det
förra instrumentet i andra stämman, när hon en dag
beslöt sig för att engagera en äldre kafémusiker, som
trakterade altfiol.
Denne herre, som hette Andersson, men som av
notarien Borg hemligen kallades Bratscha efter den
tyska benämningen på gubbens instrument, hade grått
skägg och stirrande ögon; han var stel som en eldgaffel
och tystlåten som en möbel.
— Nu spelar vi ju kvartett utmärkt, sade den
optimistiska fru Olsén, när man hade gjort det första
försöket.
— Häm, harskade sig herr Andersson, som tycktes
ha sina egna åsikter i detta ämne.
Den grånade musikerns stelhet och oåtkomlighet
irriterade notarien Borg ganska mycket; han uttryckte
sin ledsnad över kvartettkamraten, vilken tycktes
honom utstråla isande kyla.
— Den där tjyvgubben, Cello, sade herr Borg till sin
vän Erlandsson, han droppar malört i vår
glädjebägare.
— Ta’t lugnt, Första fiol, viskade då Cello tillbaka.
Gubben är rutinerad och har väl sina fordringar. Hör
nu, herr Andersson, fortsatte han högt, vi gör verkligen
vårt bästa, och så mycket är säkert — en god första
fiol har vi i alla fall i notarien Borg!
— Häm, svarade Bratscha, gjorde en liten stel
bugning, knäppte generat på sin svarta fiol, och slöt sig
inom sig själv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
