Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 22. Hälsning från Pensionatskurken och ett möte med en sorgklädd fröken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
denna dam var klädd i rokokodräkt, med svarta
muscher på kinderna. Hennes hastiga uppträdande på
skådebanan förvirrade mig något till en början, men
sedan jag lodat henne, fann jag, att hon var intresserad
för landsmålsstycken, varför hon gladde oss alla med
att läsa berättelsen om Hallidajen på renodlad
stockholmsdialekt och iförd rokokokostym. Jag kände mig
lycklig, men ensam. Själv var jag iförd en av smeden
August lånad hög hatt samt ett blågult sidenband över
bröstet.
Vi lyckades genom den vackra sommarfesten
hopplocka något över fyrtiofem kronor netto, vilken
ståtliga behållning överlämnades till den inbitne
byskomakaren under tillsägelse, att han skulle använda
densamma för den vanartige fostersonens utrustning.
Denne senare salt på soffkanten och räckte lång näsa
åt mig och den goda frun, när vi överlämnade medlen.
För övrigt har jag inlet egentligt nytt alt tillägga
rörande pensionatet Koludden, om icke det, att den
unga fröken Åvik kort före mig hastigt måste avresa
på grund av en broders svåra sjukdom. Jag förväntar
ditt värdefulla svar på min lilla epistel och tecknar
Tuus
Alexis Uddberg
Vän och Pensionatskurk.
P. S. Jag höll på att avglömma en betydelsefull detalj.
När jag och ämbetsmannens fru jämte sex andra
personer ur den medverkande gruppen vid
välgörenhetsfesten efter en veckas tid besökte den inbitne
byskomakaren för att efterforska, om fostersonen erhållit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
