Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 23. Bland höga hattar och svarta flor smög en amorin...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
Mellan blåklockor och friskt gräs, där små
klippstycken idylliskt skymtade, ledde en liten stig, virrig
och smal, som slingrade sig — man visste icke rätt vart.
Den tycktes vilja giva sig sken av att icke leda till något
särskilt ställe, om icke till små trevsamma krokar och
gröna labyrinter. Men hur frigjort den än syntes irra,
förde den obevekligt fram genom glada och ljusa hörn
och gläntor till en mera bred och mera trampad stig.
Grönskan blev mörkare och yvigare, luften icke så
sol-fylld, och plötsligt rann den lilla stigen ut i en bred allé,
där träden voro högre, luften svalare och suset
djupare. Ännu långt borta i denna gång, varsnade man
endast trädens mörka grönska, men efter att ha
vandrat ännu en stund, syntes framme i alléns
mynning något vitt. Det var begravningskapellet.
Från den stora gången löpte inga befriande
sidogångar; man hade att vandra den beträdda vägen ända
fram. Allt mörkare och högtidligare blevo träden, allt
svalare luften, alltmera koralliknande det djupa suset,
medan kapellet skymtade tydligare och större. Nu
kunde man se den svarta porten, nu kunde man skönja
katafalken, och där...
Cello tänkte på döden.
Hur ofta hade han icke i sin ensamhet, tyngd
av-vardagens ledsamheter, små och grå som mygg men
med stingande och ettriga gaddar, tyckt sig fatta döden
som en svalka och en ro, en vänlig förbarmare och
hänsynslös utplånare av allt ont och småaktigt. Han
hade även försökt att djupt tänka sig in i
dödsögonblickets prövande stund, men bilden ville aldrig komma
på beställning. Han hade nog stått vid dödsbäddar och
känt den heta smärtan och förtvivlan. Men när sorge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
