Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 57. Botgöraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
654
ifrån mig, har jag fått löfte på en plats, när jag åter
blir frisk. Det är ett underverk, att det har gått mig
så väl. Men inte är jag densamme, som jag var förut.
Nej, det är jag inte. O, nej I
Anker reste sig upp från bordet och såg med en
lång och trött blick ut genom fönstret. Det hade
mörknat, men månen sken stilla bakom päronträden.
När han så stått en stund, gjorde han en långsam,
djup och ödmjuk bugning för folkskollärare Holmén,
räckte fram sin hand men yttrade icke ett ord. Herr
Holmén skakade handen med en frisk människas
livlighet.
— Tack för en synnerligen trevlig, angenäm och
dito intressant sällskapsafton, sade denne med klar och
klingande stämma.
Fondmäklaren Anker nickade och försvann i ett
närliggande rum, där han tydligen hade sin egentliga
bostad. En tjänstflicka kom in för att bädda åt herr
Holmén, och när bäddningen var fullbordad, klädde
han av sig i långsam takt, härtill tvungen av skadan i
foten. Vid skenet av en lampa steg han till sist i säng,
tittade på klockan och släckte ljuset. Då hörde plötsligt
herr Holmén från det inre rummet, där Anker hade
sin sovplats, fondmäklarens lågmälda stämma tala till
någon:
— Några goda och vänliga ord, frökenl Mina ögon
tål inte ljuset. De orden, som lästes i går.
Härpå blev det åter djup tystnad, men den varade
endast en liten stund. Lik bubblet från en källa
började en entonig men klar sopran att ljuda; den läste
något, som herr Holmén icke strax kunde uppfatta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
