Lantmannens uppslagsbok / 124 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bikupor - Bila - Biljardera - Bill - Bilning - Bilus - Bindning - Bindsle, Bindsel - Bindsten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svearamen användes i mycket stor
utsträckning i mellersta och norra Sverige och tränger
även söderut, där man dock fortfarande håller
Erslevskupan såsom den förnämsta.
Uppstaplingskupan skattas endast uppifrån genom
uppstapling av skattlådor till obegränsad
höjd allt efter samhällets storlek.

Uppstaplingskupa.

Västgötakupan är en ny kuptyp
med svearam, konstruerad av disponent
Svantesson i Skara. Den har samma storlek
som en modern Erslevskupa, men då å den
sistnämnda flustret befinner sig å ena gaveln
samt ett extra fluster å ena långsidan baktill,
är hos västgötakupan ena långsidan framsida
och å denna äro båda huvudflustren belägna.
Ramarna äro ställda för s. k. kallt bygge,
d. v. s. i vinkel mot framsidan. Å baksidan
finnas två små extra fluster, varigenom kupan
kan användas till drottningsodlingskupa. Båda
gavlarna kunna öppnas och halva baksidan
nedfällas.

En ramkupa innehåller ramar, som hänga
på lister efter yngelrummets sidor. Ramen
består av fyra trälister, som sammanspikas
till en fyrkant och har till uppgift att omsluta
den av bina uppförda vaxkakan, varigenom
vaxbygget blir rörligt och kan flyttas efter
behag.                A—r L—n.

Bila. Se Yxa, Bilning.

Biljardera. Se Benställning, Gångart: Skritt.

Bill (av det engelska ordet för näbb),
spetsig del. Se Såningsmaskin, Harv, Plog.

Bilning av rundtimmer kallas, då den sker
å två motsatta sidor (t. ex. slipers,
byggnadstimmer) skrädning och den färdiga varan
skrätt virke; sker den å alla fyra sidorna
benämnes den fyrslagning och därav
fyrslaget virke.

B. blir avsevärt mera arbetskrävande än
försågning, i vilket senare fall därjämte ofta
sidosortiment kunna utvinnas, som i större
eller mindre grad täcka sågningskostnaden.
B. användes därför numera i allt mindre
omfattning. Endast om man, som beträffande
vissa fyrslagna sortiment, vill låta de plana
ytorna följa timrets stamform, d. v. s. avsmalna
mot toppen, blir bilning förmånligast. En
bilad yta motstår därjämte bättre luftens
inverkan än en sågad.

För skrädning (å två sidor) av
byggnadstimmer, sliprar o. l. kan i allmänhet beräknas
en arbetsåtgång av 0.04 vinterdagsverke per
löpmeter.

För fyrslagning av t. ex.

5"	X 5"	c:a	0.06	dagsverke	per	löpmeter
6"	X 6"	»	0.09	»	»	»
7"	X 7"	»	0.12	»	»	»
8"	X 8"	»	0.14	»	»	»
9"	X 9"	»	0.16	»	»	»
10"	X 10"	»	0.19	»	»	»

Angående skilda slag av bilade
virkessortiment se vidare art. Virke.                G. Lg.

Bilus. Se Biens fiender.

Bindning av säd. Se Skördemaskin.

Bindsle, Bindsel. 1. Kättingb. användes
för sammanhållning av timmerlass, varvid
kättingen oftast hopspännes och bindes medelst
särskild apparat, s. k. björnbindning
(spännbjörn), som samtidigt tjänstgör som
hävtyg och kättinglås.

Björnbindning.

2. Kreaturen bindas i stall och
ladugård med grimma och grimskaft eller
hästarna med halsrem och nötkreaturen med
halsklove, vanligen av järn med kedja eller
rep. Jfr Grimma. För att vid eldsvåda hastigt
kunna lossa djuren finnas stundom
bindsellösningsapparater, vanligen bestående av en
efter hela båsraden gående stång med
sidotappar, på vilka bindslen äro fästade, så att de
vid stångens dragning falla loss. Dessa
anordningar, genom vilka ett större antal kreatur
lossas på en gång, medföra fara för att kreaturen,
om de skrämmas av elden, bliva vilda och svåra
att utföra. Där sådana anordningar användas,
är därför synnerligen viktigt, att djuren snart
sagt dagligen vänjas att släppas ut ur
stallet.

Bindsten. Se Mur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>