Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byggnadssten - Byggnadsvirke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
murar, skorstenar, golvläggning m. m. Det
förekommer i olika sorter, ss. vanligt murtegel
och fasadtegel, samt i olika färger, beroende
av lerans beskaffenhet och teglets
framställningssätt. Färgen beror huvudsakligen på
halten av järn; den järnfattiga eldfasta leran
ger gult, en järnrik lera rött eller vid otillräcklig
lufttillförsel vid bränningen grön- till blåaktigt
tegel. Tegelleran måste väl bearbetas och bör
innehålla 20—30 % sand. Användes för fet
lera, blir teglet lätt ojämnt och sprickigt. I
Sverige användes tegel av två olika storlekar.
Den större sorten, »stort tegel», är vanligast
i norra och mellersta Sverige och är cirka 29.5
cm. långt, 14.2 cm. brett och 7.5 cm. tjockt
(= 12" X 6" X 3"). Den mindre sorten,
»normaltegel», är vanligast i södra Sverige och är
25 cm. långt, 12 cm. brett och 6.5 cm. tjockt
(= 10" X 5" X 2.5"). Vanligt murtegel
sorteras i tre olika kvaliteter enligt följande
normalbestämmelser: A) Prima murtegel skall
vara fullkomligt genombränt samt fritt från
kalksten och möjligast fritt från stenar,
lerbollar och lagringar. Det skall hava plana ytor
samt vara rätvinkligt och skarpkantigt och får
avvika högst 5 mm. å längden och 3 mm. å
bredd och tjocklek. Mindre sprickor i ytan
tillåtas, varemot sprickor i tegelmassan ej böra
förekomma. För slag med hårt föremål skall
teglet avgiva en ren klang. B) Sekunda tegel
skall vara ordentligt bränt. Mindre ojämnheter
i bränningen samt mindre lerbollar, lagringar
och smärre stenar tillåtas. Formen skall vara
möjligast rätvinklig samt får avvika högst 6
mm. å längden och 4 mm. å bredd och tjocklek.
Snedvinklighet och buktning 4 mm. Mindre
sprickor i tegelmassan tillåtas. C)
Utskottstegel är det tegel, som icke uppfyller de under
B) upptagna villkoren. Fasadtegel, som
användes till fogstrukna murar, tillverkas av
bättre lera och kräver även noggrannare
behandling än vanligt murtegel. Det skall vara
fullständigt genombränt, visande en alltigenom
lika färgad brottyta, fullkomligt fritt från
lerbollar, kalksten och stenpartiklar eller andra
främmande beståndsdelar. Av fasadtegel
tillverkas ofta särskilda formstenar, avsedda till
listverk, dörr- och fönsteröppningar etc.
Fasadtegel tillverkas i flera färger och kan vara
maskinslaget eller handslaget samt förekommer
i två kvaliteter: A) »prima fasadtegel» och B)
»ordinärt fasadtegel». Till enklare byggnader
på landet kan vanligt murtegel av bättre
beskaffenhet och av jämn färg användas
för fogstrykning. Det får dock icke vara
sämre, än att det motstår väderlekens
inflytande.
Lertegel tillverkas även som håltegel,
då det förses med tvär- eller längsgående hål,
samt poröst tegel, som åstadkommes
genom att leran blandas med något brännbart
ämne, t. ex. sågspån, som under bränningen
förbrännes. Dessa båda tegelsorter äro lättare
och mera värmeisolerande än vanligt tegel,
men hava mindre styrka och lämpa sig endast
för väggmaterial. Eldfast tegel
tillverkas av eldfast lera och motstår den
starkaste hetta, varför det användes för murning
av eldstäder. Klinker eller tegel med
sintrad massa tillverkas av en särskild sort
kalkhaltig lera och har stor motståndskraft
mot tryck och nötning samt mycket ringa
uppsugning av fuktighet. Det användes för
golvläggning och är bland annat lämpligt för golv
i husdjursstallar och mejerier. Dessutom
förekommer av bränt och vanligen glaserat lergods
vissa formstenar, avsedda för krubbor i
svin- och häststall, murning av runda brunnar och
skorstenar etc.
B. tillverkas även av cement och sand,
stundom även småsten (cementtegel). Den
tillverkas mest i större block och förses med
hål (cementblocksten) såsom t. ex. Leantegel,
Rextegel m. fl. vilka användas för väggar. Av
kalk och sand tillverkas kalksandtegel,
vilket användes som vanligt bränt lertegel,
men har mindre isolationsförmåga mot
temperaturväxlingar. Av masugnsslagg och sand
gjutes slaggtegel, vanligen i stort format
50 X 25 X 25 cm.; på grund av dessa stenars
tyngd och benägenhet att sönderfalla vid
stötar transporteras de sällan längre väg utan
användas mest i tillverkningsorten. Sedan de
inmurats äro de i hög grad hållfasta. På grund
av sin ringa isolationsförmåga bör slaggtegel
användas endast till grundmurar o. dyl. Som
b. får även medräknas solbränt tegel, s. k.
råtegel, vilket tillverkas av lera och sand
samt lufttorkas. Det har ringa styrka och får
vid användningen väl skyddas mot väta,
varför det endast lämpar sig för innerväggar. L. N. Gramén.
Byggnadsvirke. De träslag, som hos oss
huvudsakligast användas härtill, äro fur och
gran. Virket bör vid användningen vara torrt
samt framför allt vinterfällt. Det bör ej heller
hava för många eller lösa kvistar och icke vara
angripet av röta, svamp e. dyl. Furuvirkets
egenskaper äro till stor del beroende på den
jordmån, i vilken trädet vuxit. I djup
sandmylla, där trädets stora pålrot obehindrat
kan tränga djupt ned, utvecklar furan sig till
ett rakt och högt, långt upp på stammen
kvistfritt träd och lämnar fullgott virke. Furan
anses fullt mogen först vid 100—120 års ålder,
då den lämnar värdefullaste virket, men fälles
vanligen betydligt yngre. Detta virke blir
dock av mindre hållbarhet än det virke, man
erhåller av det mogna trädet. Furuvirke är
lämpligt till alla slags byggnads- och
snickeriarbeten. Granvirke är lösare och angripes
lättare av röta, i synnerhet när det är utsatt
för fuktighetens inflytande. Se Virke. Om än
granvirket icke är så varaktigt i fria luften
som furuvirke, kan det likväl med stor fördel
användas till alla slags byggnadsarbeten med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
