- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
194

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chilesalpeterspridare - Chimärer - Chlorops - Chorion - Choro-Ghi - Chrysanthemum - Chrysomela - Chrysomyxa - Chrysophlyctis - Chrysops - Chrysozona - Chylus - Chymosin - Cicadidae - Cicadula - Cicer - Cichorium - Ciconia - Cicuta - Cikoria - Cimex - Circus - Cirkulation - Cirsium - Cladium - Cladonia - Cladosporium - Clangula - Clarkia - Clavaria - Claviceps - Cleigastra - Clematis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Chilesalpeterspridare. Se Gödselspridningsmaskin.

Chimärer, kända endast ibland växter, äro
ett slags dubbelorganismer, i det de äro bildade
av vävnader från 2 olika växtarter eller
systematiska enheter av lägre ordning. Winkler
har sålunda efter ympning av tomat på
nattskatta fått individ, som till sin ena sidohälft
varit tomat, till sin andra nattskatta. Man
kallar dylika ch. sektorialchimärer.
Den i trädgårdar sedan länge odlade
Pelargonium zonale med vitkantade blad
är ett annat exempel på sektorialchimär.
Periklinalchimärer åter kallar man
sådana, hos vilka den ena av
stamföräldrarnas vävnad inneslutes av den andras som
i ett fodral, som ibland endast består av
ett enkelt cellager. Chimären eller i varje
fall bildningar, som i allo förhålla sig som
ch., kunna även uppstå genom knoppvariation
(se Variation).

Panascherade eller brokbladiga
växter kunna te sig alldeles lika med vissa
periklinalchimärer men äro av helt annan natur.                H. T—n.

Chlorops. Se Kornfluga.

Chorion. Se Foster.

Choro-Ghi. Se Knölsyska.

Chrysanthemum. Se Prästkrage.

Chrysomela. Se Coloradoskalbagge.

Chrysomyxa. Se Rostsvamp.

Chrysophlyctis. Se Potatiskräfta.

Chrysops. Se Blindbroms.

Chrysozona. Se Broms.

Chylus, mjölksaft. Se Matsmältning.

Chymosin. Se Enzym, Löpe.

Cicadidae. Se Stritar.

Cicadula. Se Dvärgstrit.

Cicer. Se Kikärt.

Cichorium. Se Cikoria.

Ciconia. Se Stork.

Cicuta. Se Sprängört.

Cikoria. Cichorium Intybus L., en
korgblomstrig ört, med blå blomkorgar med stora,
utstående kantblommor och grov, vid odling
köttig rot. Förekommer vild vid vägkanter
(därför kallad vägvårda) i södra Sverige
och odlas (dock numera i Sverige ytterst
obetydligt) för sina rötters skull, vilka användas
för att bereda ersättningsmedel för kaffe; i
södra länder även för användning av bladen
som sallat, vartill den odlades redan av gamla
tiders greker och romare.

För att lämna en till kaffe lämplig rot fordrar
C, likasom andra rotfrukter, en djup, väl
gödslad och väl brukad jord i varmt läge. Fröt,
som väger omkr. 1 gr. per 1,000 korn, radsås
med 5—6 kg. per ha. till omkring 1 cm. djup
och omkring 1/2 m. avstånd mellan raderna.
Plantorna gallras till 8—10 cm. avstånd.
Skötes som andra rotfrukter och skördas oftast
vid höstens början, då frostskada gör rötterna
odugliga. Stocklöpare duga ej. De väl nackade
rötterna rentvättas, skäras i tumslånga bitar
och torkas i torkapparat.

Cikoria.
Cikoria.


Cimex. Se Vägglus.

Circus. Se Kärrhök.

Cirkulation. Se Växtföljd.

Cirsium. Se Tistel.

Cladium. Se Ag.

Cladonia. Se Lav.

Cladosporium. Se Gurksjukdomar, Sotdagg.

Clangula, Knipa. Se Dykand.

Clarkia, släkte, tillhörande fam.
Onagrariæ, varav de 1-åriga arterna C. pulchella
Pursch. och elegans Dougl. från Kalifornien
för sina blommor med 4 utspärrade flikiga röda
eller vita kronblad allmänt odlas å rabatter.
De sås på kalljord.                G. L—d.

Clavaria. Se Fingersvamp.

Claviceps. Se Mjöldryga.

Cleigastra. Se Timotejfluga.

Clematis, sippranka eller skogsreva,
ett till sippväxternas familj, Ranunculaceæ,
hörande släkte av buskar eller mångåriga örter,
som klänga med tillhjälp av sina bladskaft.
Bladen äro parbladiga; blommorna hava ett
4-flerbladigt kronlikt foder; frukterna äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free