Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fruktbarhet - Fruktbladstekel - Frukthandel - Fruktkällare - Fruktmärke - Fruktmögel - Fruktodlareföreningar - Fruktodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
transparente blanche m. fl. äpplesorter, Hovstapäron
m. fl. att blomma och sätta frukt redan 2—3 år
efter förädlingen, under det att andra, ss.
Rosenhäger, Gravensteiner- och Åkerö-äpplen,
börja bära sent och ofta förbliva ofruktsamma
ända till 10 år och mer, d. v. s. sedan träden
nått en ganska avsevärd storlek. Men även
sedan fruktträd nått fruktbar ålder, kunna de
förbliva m. l. m. ofruktbara till följd av yttre
växt- och näringsförhållanden, ss. för stor
fuktighet och tillgång på kvävenäring samt brist
på solljus. Se Fruktodling. — Ett rikt
fruktår, då näringssaften så starkt förbrukats för
fruktbildningen, att näringen ej räckt till för
nybildning av fruktknoppar, likasom då
insekthärjningar skövlat bladen, så att
näringsbildningen minskats, följes vanligen av ett eller
flere ofruktsamma år. — Ofruktsamhet visar
sig även så, att träden väl blomma men sätta
litet eller ingen frukt. Detta kan bero på att
blomningen störts av frost, som skadat
blommornas befruktningsdelar, eller av regn, som
minskat insektbesöken och därmed frömjölets
överförande från blomma till blomma. Även
stark torka kan vara orsaken, i det att den
hindrat avsöndringen av fuktighet på märkena,
som behöves för pollenkornens groning på dem.
I senaste tid har påvisats, att bristande
fruktsättning trots rik blomning ofta beror på
bristande befruktningsduglighet hos könscellerna,
vanligen frömjölet. Dettas groningsduglighet
har visat sig mycket olika hos olika sorter och
särskilt dålig hos t. ex. Bienheim,
Gravensteiner, Kalmar glas-, Stenkyrke och virginiskt
rosen m. fl. äpplesorter samt Moltke-, Beurré
Diel- och gråpäron. Dylika sorter böra helst
planteras i blandning med sådana, vars frömjöl
har hög grobarhet och som blomma samtidigt
med de förstnämnda. Vissa fruktträdssorter
äro t. o. m. mer eller mindre självsterila,
d. v. s. deras frömjöl kan ej befrukta pistiller
i blommor ej blott å samma träd utan även å
olika träd av samma sort. Mer eller mindre
utpräglad självsterilitet har påvisats hos
Hampus, Åkerö, Gyllenkroksastrakan samt Moltke-
och Skånskt sockerpäron. Även denna
omständighet talar för att i trädgården odla i
blandning flere olika sorter, så att självsterila
sorter bliva blandade med sådana, som blomma
samtidigt med dessa och hava mycket grobart
frömjöl. På grund av svenska undersökningar
förordas att plantera i blandning:
Gravensteiner med Sävstaholm, Åkerö med Transparente
blanche. Ett antal bisamhällen i fruktträdgården
är ägnat att befordra den för fruktsättningen
så viktiga korsbefruktningen.
(G. L—d.) H. J. Dft.
Fruktbladstekel (Eriocampoides limacina
Retz.). Larven av denna lilla stekel blir 9 à 10
mm. lång, är gröngul, men överklädd av ett
kolsvart, glänsande slem, som giver den ett
utseende erinrande om en liten snigel. Larverna
avgnaga översidan på blad av päron, körsbär,
oxel m. m. Uppträder stundom massvis i
trädgårdar på eftersommaren. Någon gång hava
angripna träd blivit genom detta skadedjur
helt avlövade i augusti månad, något som
givetvis menligt inverkar på skottens utbildning
och mognad. Bekämpas genom besprutning
med kejsargrönt eller blyarseniat. A. T—n.
 |
| Larver av fruktbladstekel på päronblad. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
