- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
319

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fruktodling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

företrädesvis. Av äpple och päron planteras även på
svagväxande underlag förädlade träd, s. k.
dvärgträd, men, som erfarenheten visat,
att dylika träd äro ytterst anspråksfulla
beträffande jordmån och att de fortkomma
mindre väl i styvare och kargare jordmån, har
man under de senare åren börjat i allt större
utsträckning frångå plantering av dylika träd.
Till detta förhållande har dessutom bidragit
den omständigheten, att jordens skötsel i
dvärgträdsplanteringar kräver större kostnader,
än där stamträd användas. I dessa senare
kunna nämligen dragare i större omfattning
brukas . Jfr Dvärgträd.

Stamhöj d. För att man mera
obehindrat skall kunna bruka jorden under och mellan
träden med dragare, uppkvistas stamträden
vid första beskärningen så, att de erhålla
1.4—1.6 m. höga stammar.

Avstånd. I större planteringar, där
jorden under och mellan träden användes för
andra odlingar, såsom av rotfrukter, baljväxter,
köksväxter, jordgubbar, vinbär, hallon eller
andra dylika växter, sättas stamträd av
äpplen, päron och sötkörsbär vanligen på 12—15
m. avstånd från varandra och i kvadrat. I
mindre trädgårdar minskas avståndet till
8—12 m. alltefter de planterade fruktsorternas
mer eller mindre kraftiga växt. För
lågstam-miga äpple- och päronträd av mycket tidigt
bärande sorter kan avståndet i vissa fall
minskas ända ned till 5 m. Dvärgträd av äpple och
päron ävensom surkörsbärs- och
plommonträd sättas på 4—6 m. avstånd.

Sortval. Vid val av fruktsorter, tager
man hänsyn till, om odlingen är avsedd att
lämna frukt till avsalu eller för ägarens eget
behov. I förstnämnda fallet håller man sig
i främsta rummet till sådana sorter, som visat
sig vara lämpligaste handelssorter. Dessa äro
av äpplen: Boiken, Co x’s Pomona,
C o x’s Orange, Gravensteiner, Gul
Richard, Maglemer,
Oranie,Rib-ston, Signe Tillisch, Stenkyrke,
Sävstaholm, Transparente
blanche, Åkerö, Ölands kungsäpple
m. fl. Av päron väljas i första rummet
Bonne Louise d’A vranches,
Espe-rens herrepäron, Gråpäron,
Moltkespäron och Williamspäron, av
körsbär Bigarrå allmän gulröd,
Wils tidiga och Skuggmorell och
av plommon Reine Claude d’0 u 11 i n s,
Victoria m. fl.

Där man odlar frukt för husbehov, tillses,
att så många sorter väljas, att frukt finnes
tillgänglig under så lång tid av året som möjligt.
Som allmän regel vid val av fruktsorter böra
dock endast de yppersta och för orten bäst
passande sorterna väljas. Olika sorter böra
odlas i blandning. Se Fruktbarhet.

Plantering. Fruktträd böra efter
planteringen stå lika djupt ned i jorden som de

förut stått i plantskolan. Endast dvärgträden
sättas understundom något djupare eller så
att förädlingsstället kommer i jordytan.

Uppbindning. Nyplanterade fruktträd
uppbindas medelst korkband eller kokosfibertåg
vid raka, släthyvlade, tillräckligt grova störar,
vilka efter upplindningen avsågas strax
nedanför kronan. Korkband erhållas genom att
uppträda vanlig ölkork på järn- eller ännu
bättre koppartråd.

Uppbindning av fruktträd.
Uppbindning av fruktträd.


Beskärning. Stenfruktträd, såsom
körsbär och plommon, bör man aldrig beskära. De
utveckla sig bäst och förbliva längre friska,
om de alldeles lämnas i fred för kniv och sax.
Äpple- och päronträd beskäras dels därför att
grenarna utefter hela sin längd skola bliva
försedda med fruktved, dels för att man må
kunna bliva i tillfälle att avlägsna sådana
grenar, som bilda alltför spetsiga vinklar mot
stammen, dels ock slutligen för att erhålla en
vackrare form på trädet. På ett fruktträd,
som lämnas alldeles obeskuret, bliva grenarna
till större delen av sin längd kala, och frukterna
förekomma endast i grentopparna, där de dels
äro mera utsatta för att blåsa ned, dels tynga
ned grenarna, så att dessa trots uppbindning
vid uppsatta stöd ofta brista sönder. I allt för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free