Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
högre näringsvärde och är vekare samt utgör
i regel en avsevärd del av fodret, särdeles åt
nötboskap och får, och är genom sina något
stoppande egenskaper synnerligen lämplig
tillsammans med större mängder blött eller saftigt
foder. Kor n-h. är vekast och mest lättsmält
men verkar enbär mer stoppande än andra
h.-slag, varför den helst ej gives åt hästar, om de
ej samtidigt få rotfrukter. H a v r e-h. räknas
som den värdefullaste stråsädeshalmen och
verkar snarast något lösande. Ärt- och
v i c k e r-h. hava till följd av sin högre halt av
äggvita och lägre av växttråd avsevärt högre
näringsvärde än stråsädes-h. och höja därför
värdet av blandsäds-h. Odlade utan stråsäd
bilda ärter och vicker vanligen liggsäd,
varigenom deras h. förorenas, delvis ruttnar och
får lägre fodervärde. Den kan verksamt bidraga
att fylla djurens äggvitebehov och användes
oblandad mest åt får men vanligen endast i
blandning med annan h. åt hästar, hos vilka
enbär balj växt-h. lätt framkallar
matsmältningsstörningar, och åt kor, emedan den anses giva
mjölken dålig smak, vilket dock är fallet blott
vid ensidig utfodring och brist på saftigt foder.
B ö n-h. är i näringsvärde fullt jämngod med
ärt- och vicker-h. men bör på grund av sin
grovhet helst givas skuren till hackelse.
F r ö-h. efter klöver och gräs användes
vanligen jämte annan h.; den senare anses vara
jämngod med fin vårsädes-h.
Plats i utfodringen. På grund av
sitt låga näringsvärde tjänar höstsädes-h.
huvudsakligen till fyllnadsfoder, d. v. s. för att
giva fodret lämplig rymd (se Foder) och
särskilt som hackelse i hästarnas foder för att
förmå dem att tugga därmed blandat
kraftfoder. Åt djur, som stå på underhållsfoder,
kan höstsädes-h. utgöra större delen av fodret
och vårsädes-h. lämna hela underhållsfodret.
Mängden halm i utfodringen växlar mycket,
väsentligen efter hömängden, och kan, där
hötillgången är obetydlig, uppgå till 6—8 kg.
för stort djur. På grund av sin (med undantag
för havre-h.) stoppande verkan passar h. bäst
till utfodring tillsammans med rotfrukter,
dränk, blast, betmassa och andra lösande
foderslag. Oftast gives h. vid slutet av utfodringen
eller till nattfoder, så att djuren få upptaga
så mycket de behöva för full mättnad.
övervägande halmfoder åt kor gör smöret
torrt och hårt.
Den h., som ej åtgår till foder, användes
huvudsakligen till strö, en del även till
taktäckning (se Tak) samt som råämne för
cellulosaberedning. Se Cellulosa.
(N. H.) H. J. Dft.
Halmens ry m d v i k t växlar efter
4ess sammanpressning, så att höstsädesh.
väger 35—50 kg. i lada och omkring 50 kg. i
tstack per m3., vårsädeshalm något mer, upp
till 60 kg. per m3.
Halmpress. Stråfoder pressas i bålar för att
spara utrymme, vilket är av största betydelse
vid dess transport å järnväg och fartyg men
även är önskvärt för att kunna i största möjliga
mån tillgodogöra utrymme under tak och
undvika stackning i fria luften. Genom pressningen
underlättas även lassning och transport från
tröskverket till halmladan eller stacken, från
dessa till kreatursstallarna och från en ort till
annan, likasom den även kan möjliggöra en
avsevärd arbetsbesparing härvid. Slutligen
medför pressningen i balar av känd och jämn
storlek en bättre översikt över tillgången på foder
och strö och underlättar därigenom en
planmässig fördelning av dessa
nödvändighetsvaror.
För transport på järnväg eller fartyg
användas helst s. k. hårdpressa r, i vilka
halmen sammanpressas till balar om 120—150 kg.
per m3. Dessa pressars konstruktion
överensstämmer i huvudsak med de kontinuerliga
höpressarnas (se Höpress), men de äro vanligen
starkare byggda samt försedda med
självver-kande anordning för transporten från
tröskverkets halmskakare samt en i förbindelse med
presskolven arbetande inmatare, som
nedpackar halmen i presstrumman, där den
sammanpressas och ombindes med glödgad järntråd.
Munktells halmpress.
— För pressning av halm för
hemmaförbrukning finnas s. k. lättpressa r, i vilka
pressningen ej blir mycket hårdare än i en
stack, eller omkring 50—60 kg. per kbm.
(20—25 kg. per bal). Även finnas maskiner,
i vilka halmen blott packas av roterande eller
svängande armar. Dessa pressar äro
vanligen bredare än hårdpressarna — intill 150 cm.
— och avpassade efter tröskverkets bredd, så
att de sammanpressa halmen så, som den faller
från skakarna, utan att hopböja halmstråna.
På grund av den lindrigare pressningen kunna
bålarna bindas med vanligt bindgarn, så att
den för djuren farliga järntråden undgås, och
pressarna äro ofta försedda med självverkande
bindareapparat. De fullständigaste äro försedda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
