Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
lägenheter ned till 1/a hektars storlek, så vida
utrymmet det medgiver. I beskrivningen
upptagas motsvarande områden till namn,
mantal, register, nummer och ägare samt fördelade
i olika ägoslag i hela och tiondels hektar, samt
fastigheternas samhörighet i äganderätts- och
brukningshänseende. I särskild bilaga
redogöres för brukningsförhållandena. Härigenom
kunna de ekonomiska kartorna fylla sin uppgift
att vara översiktskartor, som jämte tillhörande
beskrivningar giva en åskådlig och redig bild
av landets ekonomiska förhållanden. Efter
denna nya plan hava kartor över Västmanlands,
Malmöhus och Blekinge län utgivits.
Kartornas utgivande bekostas av länets landsting
eller hushållningssällskap.
2. Lantmäterikartor äro vanligen
avfattade i 1/40oo skala (åkerskala). Tomtkartor
äro vanligen 1/20oo (tomtskala) och skogskartor
1 V8ooo ©Her /2oooo«
Kas. Se Virkesmått.
Kasein, os t ämne (se Mjölk, Ost,
Äggviteämnen), utfälles ur mjölk genom tillsats
av löpe eller syror. Syrekasein har en
mångsidig användning för framställning av både
födoämnen och tekniska preparat (pressning
till div. mindre föremål, ss. knappar, kammar
m. m., ersättningsmedel för lim, appretyr i
vävnadsindustrien m. m.). Tekniskt k. beredes
av separerad mjölk och utfälles med
svavelsyra (i V4—1 V» 1- rå syra av eg. v. 1.84, före
användningen utspädd med 5—6 ggr sin vikt
vatten, till 1,000 1. mjölk), saltsyra (3 1.
rå 30 % syra, utspädd med 15—18 1. vatten
till 1,000 1. mjölk) eller mjölksyra. Denna
sistnämnda erhålles genom att låta mjölk
surna efter tillsättande av mjölksyrebakterier.
Vasslan avtappas från det utfällda kaseinet,
som tvättas med 55° varmt vatten, pressas,
males och torkas så, att det bildar ett vitt
pulver. Pressad k. innehåller 50—55, torkad
10—12 % vatten. Litt.: Lantbr.Akad. Handl,
o. tidskr. 1913, sid. 457. L. Fr. R.
Kasevia. Se Jättegröe.
Kasost. Se Mesost.
Kassabok, Kassaräkning* Se Bokföring.
Kassakreditiv. Se Bankräkning.
Kast. Se Växthus.
Kastanj e. 1. Se Hästkastanj e.
2. En hos hästen, på extremiteternas inre
sida, litet ovanför framknät och nedanför
hasen, hårlös. förtjockad hudbildning.
Kastanjeborre. Se Ollonborrar.
Kastmaskin. Se Sädesrensningsmaskin.
Kastning. 1. Säd kastades fordom med
skovel för att rengöras och i någon mån sorteras,
i det att agnar och övriga lätta delar föllo
närmast arbetaren, därutanför den lätta och
längst bort den strida säden. Arbetet utföres
numera med sädesrensningsmaskin (se d. o.),
som därför ofta kallas kastmaskin.
2. Djurs kullkastning vid operationer. Se
Fängsling.
3. Kastning, abort, eller fostrets
framfödande på ett så tidigt stadium, att det
ej kan bibehållas vid liv, kan vara tillfällig
(sporadisk) eller smittsam (infektiös).
K. förekommer oftast hos ko, dock ej så
sällan även hos sto, men är mindre vanlig hos
de smärre husdjuren.
Tillfällig, sporadisk k. kan
förorsakas av yttre våld, ss. tryck eller stötar på
buken (stark trängsel, stängning), häftiga
ansträngningar (tröttande marscher och resor,
jäktande av hundar på betet), otjänliga
fodermedel (unket, skämt eller fruset foder, iskallt
vatten, med mjöldrygor, rost- och
brandsvampar bemängt foder etc), men även av vissa
med hög feber förenade sjukdomar. Tillfällig
k. har i allmänhet mindre att betyda, då den
träffar endast enstaka djur. För undvikande
därav bör dock tillses, att de dräktiga djuren
ej utsättas för ovan nämnda förhållanden. Jfr
Dräktighet.
Smittsam, infektiös, k. beror på
ett smittämne, som förefinnes särskilt i
fosterhinnorna samt i den efter k. förekommande
flytningen från livmodern och skidan.
Smittämnet kan upptagas såväl direkt genom
könsorganen som även genom
matsmältningsorganen och sprides därför dels genom handjuren
vid betäckningen, dels genom av flytningar
förorenat foder och strö. Smittsam k. hos kor
angriper ofta nästan varje dräktigt djur inom
en besättning och får stundom farsotsartad
karaktär; den kan medföra betydande
förluster både genom att kalven går förlorad och
än mer genom följder av kastningen, ss. att
efterhörd kvarbliver, mjölkavkastningen
minskas och många av djuren därefter gå gall.
Hos kor beror smittsam k. i regel på en
stav-formig bakterie, den s. k. Bangska
abortbacillen, men även ehuru mer sällan på en spirill.
(Jfr Bakterier.) Sjukdomen förekommer oftast
i 5:e—y:e månaden av dräktigheten och
upprepas ofta ett par gånger. Småningom synas
djuren bliva immuna, och k. brukar därför
upphöra efter 2—3 år i besättningar, som
rekryteras huvudsakligen genom eget pålägg, men
vid upprepad anskaffning av djur från annat
håll får smittämnet alltjämt nytt material
att verka på, och sjukdomen kan hålla sig
kvar hur länge som helst.
Bekämpandet av smittsam k. kräver
energiska åtgärder. Först bör ladugården
grundligt rengöras och desinfekteras samt
gödselrännorna och bakre delarna av båspallarna
en gång i veckan spolas med kalkmjölk. Kor,
som kastat eller visa tecken till förestående k.,
flyttas genast ur ladugården (till häst- eller
oxstallet), båsplatsen desinfekteras,
efterbör-den avlägsnas snarast möjligt och livmodern
spolas, så länge flytning förekommer, dagligen
med 3—4 1. 1/t % lysollösning. Kon återflyttas
ej till ladugården, förrän flytningen helt och
hållet upphört, och betäckning företages ej
39—213320. Lantmannens uppslagsbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
