Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krusbärsmjöldagg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
daggen sprider sig i stor utsträckning med
människors kläder. G. L—d.
Krusbärsmjöldagg är benämning på 2 olika
svampar, europeisk k., MicvosphcBva
GrossulavicB Lév., och amerikansk k.,
Sphœvotheca mors uvœ Berk. et Curt. Den förra,
som är i det närmaste oskadlig, bildar å blad
och å frukter invid resterna av blomfodret ett
gråvitt överdrag, i vilket på eftersommaren
framträda små svarta prickar, svampens
sporhus (perithecier).
Amerikansk k. angriper även
stamdelar och bildar först en vit- beläggning och
Amerikansk krusbärsmjöldagg.
Grenspets med vit beläggning Bär med brun
i toppen, brun nedtill. beläggning.
senare men ganska tidigt på sommaren å
angripna delar ett brunaktigt filtludd, i vilket
även små svarta sporhus uppträda. Dessa
utgöra de. egentliga övervintringsorganen, om
också det bruna luddet kan fortleva. — Ss.
namnet angiver, härstammar svampen från
N. Amerika och iakttogs första gången i Europa
(på Island) 1899, men snart därefter i de flesta
länder i mellersta och norra Europa,
uppenbarligen inkommen direkt eller indirekt med
plantor från Amerika. I Sverige iakttogs den först
1900 och var 1906 spridd i de flesta länen upp
till Dalarne och Hälsingland; år 1910 iakttogs
den ända uppe i Norrbotten och år 1914 i v.
Jämtlands bergstrakter (Offerdal), dit den
synes hava förts med söderifrån inköpta
bisamhällen.
Åtgärder mot k. a. På senhösten böra
angripna buskar beskäras och gallras, emedan
svampen övervintrar på toppskott och helst
trivs å täta buskar. Allt avfall brännes,
varefter jorden kalkas med nysläckt kalk och
om-gräves. b. På våren, före lövsprickningen, en
solig men frostfri dag, besprutas buskarna
med lämplig svampdödande vätska, ss.
kalkmjölk (3 kg. nysläckt kalk i 100 1. vatten)
eller 4 % kopparvitriollösning. Enklast torde
vara att använda en blandning av 1 1. 40 %
formalin med 60 1. vatten, vilken lösning vid
omfattande försök givit bästa resultat, c.
Buskarna böra planteras i fritt och öppet läge
på väl kalkad jord, varjämte vid planteringen
plantorna (men ej rötterna) böra doppas i
formalinlösning för att döda å grentopparna
möjligen förekommande smitta. Litt.: Cen^
tr alanst altens Meddel. N:o 1 och 208. Jfr.
Krusbär: Odling. E. H—g.
Krusbärsmätare, Abraxas grossulariata L.,
är en vit fjäril med talrika runda, svarta
fläckar, delvis ordnade i tvärrader på vingarna
(även något gultecknade). Bredden mellan
vingspetsarna är omkring 35 mm. Larverna,
som äro tecknade i samma färger, uppträda
i Sydsverige massvis på vin- och
krusbärsbuskar. Pupporna, som äro bruna med gula
tvärband, upphängas på kvistarna. Bekämpas med
arsenikgift (se Insektdödande medel).
A. T—n.
Krusbärsstekeln, Pteronus ribesii Scop.,
hanen övervägande svart, honan med gul
bakkropp, i längd 6—7 mm. (Se fig. å nästa sida.)
Lägger i knoppsprickningen vita, ovala ägg i
rader på undersidan av och längs de grova
nerverna på blad av krusbärs- och vinbärsbuskar.
Efter 8—10 dagar angripas bladen av larver,
först fläckvis i bladskivan, sedermera alltid i
kanterna. Larverna bli fullvuxna omkr. 15 mm.,
äro gröna med gul fram- och bakända,
svarthu-vade och prydda med talrika små svarta
vårtprickar. På omkr. 3 veckor äro larverna
fullvuxna och förpuppa sig då inom pergamentlika,
svarta eller bruna kokonger på marken. Efter
omkr. 14 dagar kommer en ny generation. — K.
uppträder ofta i stor mängd och kaläter snabbt
buskarna. Besprutning med arsenikgifter är
verksammast, men stark nikotin- och
kvassia-vätska kan även användas. Se Insektdödande
medel. — På krusbärsbuskar förekommer
stundom även en enfärgat grön larv, lilla
krusbärsstekeln, Pristiphora pallipes Lep.,
vilken bekämpas på samma sätt. A. T—n.
Krussjuka. 1. En förr använd benämning
för ett flertal olika sjukdomar å potatis, t. ex.
bladrullsjuka, ringbakterios m. fl. Numera
bibehålles namnet endast för en bestämd sjuk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
