Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
670
Krusbärsstekel.
1 Hona, 2 hane samt krusbärsblad med
fullvuxna larver.
domsform, vilken enligt nyare undersökningar
skall vara ett sekundärt stadium till
mosaiksjukan och förorsakas av ett osynligt,
filtrerbart smittämne, sannolikt en
ultramikro-skopisk organism. K.-plantor hava starkt
förkortade bladskaft och bladådror samt
buckliga och skrynkliga bladskivor, varigenom de
något erinra om kruskål. Stjälkarna äro späda
och låga samt visa benägenhet att ligga ned
efter marken. Plantorna alstra i allmänhet
få och svagt utvecklade knölar. Sjukdomen
går i arv med knölarna och uppgives sprida
sig på fältet från planta till planta, om fri
förbindelse är möjlig mellan de underjordiska
delarna. Den torde också överföras genom
sugande och stickande insekter. Sjukdomen
visar sig först året efter det år, då plantan
smittats. Endast ett med största omsorg på
fältet utfört urval av sättpotatis kan giva
säkerhet för frisk gröda. Th. Lfs.
2. K. hos morot. Bladen bliva starkt
krusiga och hoptovåde till följd av angrepp av
morotsbladloppan. Se Bladloppor.
Krut. Se Jaktgevär, Sprängämnen.
Krutjord är en svart, vid torkning i smärre,
hårda korn sönderfallande jordart, som an-
träffas i mossar i kalkrika trakter, såsom på
Gottland och i Jämtland. Den består
huvudsakligen av humussyrade kalksalter
(kalk-humater) och torde uppkomma därigenom,
att lösliga humusämnen utfällas av kalksalter.
I naturtillståndet, ss. på Martebo myr på
Gottland, bildar den ofta i de torrlagda
mossarna svarta, ofruktbara fläckar, av
befolkningen kallade »noror». Genom gödsling med
kali, fosforsyra och något kväve kan
ofruktbarheten avhjälpas. H. Hn.
Kryddnejlikor, blomknoppar av ett i
tropiska trakter växande träd, Caryophyllus
aromaticus L., tillhörande myrtenfamiljen,
Myrtaceœ, innehålla stor halt av en flyktig
olja, huvudsakligen eugenol, och användes
därför för beredning av medicin och parfymer
samt som ostkrydda, hos oss huvudsakligen
i skum- och Västerbottensost. L. Fr. R.
Kryddor, växtdelar, som på grund av sin
aromatiska smak och lukt användas i föda som
aptitretande medel likasom även i medicin.
Om deras beståndsdelar och verkan på
kroppen se Aromatiska ämnen samt Kraft- och
hälsofoder.
I trädgårdar odlas åtskilliga matkryddor,
ss. anis, dill, fänkol, koriander, kummin, selleri
och persilja, samtliga tillhörande umbellaternas
familj, de läppblommiga mejram och timjam,
samt krasse, pepparrot och senap av de
korsblommigas familj.
Krympning, virkes. Se Virke.
Kryptorkid. Se Klapphingst.
Krysantemumfluga, Phytomyza aff inis FIL,
är en omkring 3 mm. lång fluga, som
lägger ägg inuti blad av Chrysantemum,
Cine-raria och kronärtskocka. Lär verna minera
bladen, som vissna därav, och förpuppas även
i bladen. Bekämpas genom besprutning med
nikotinhaltiga vätskor. Se Insektdödande
medel. A. T—n.
Kryssten. Se Mur.
Kråka. Se Hov, Kråkfåglar.
Kråktag lar, fam. Corvidœ av tättingarnas
ordning, Passeres-, äro grovvuxna fåglar med
kraftig näbb och näsborrar täckta av borst.
Gå med skift es visa steg. De häcka i allmänhet
i träd och lägga 4—7 grön- eller blåaktiga,
brunfläckiga ägg. Hit höra:
Kråka, Corvus cornix L., askgrå med
huvud, framhals, ving- och stjärtpennor samt
ben svarta. Allmän i hela landet. En del flytta
söderut under vintern, andra stanna i mellersta
och södra landsdelarna. Allätare.
Korp, C. corax L., större än föreg.,
helsvart med blåaktig eller violett glans. Har varit
allmän i hela landet, men är numera i de
flesta trakter sällsynt. Allätare.
Råka, C. frugilegus L., stor som en kråka
men helsvart med violett metallglans och
spetsigare näbb. Förekommer i s. Sverige å öppna
fält. Häckar kolonivis. Flyttfågel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
