Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Körvelrova - Kösa l. åkerven - Kött
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7oi
låter man fröplantor stå kvar och självså
sig. (G L—d.) H. J.Dft.
Kosa 1. å k e r v e n, Apara spica ven†i P.B,,
i—2-årigt, vanligen omkring 1/a m. högt gräs
med yvig, pyramidformig, blekgrön eller något
rödaktig vippa av små enblommiga småax
med veka borst. Är ett allmänt ogräs i
sädesåkrarna, särdeles på lös jord. Ätes av boskapen
blott som ung men blir sedan snart torr och
ratas då. »Fröet» (frukterna) bibehåller länge
sin grobarhet i jorden, och detta ogräs kan
därför blott långsamt utrotas genom trädning och
hackrensning.
Kött. De högre djurens — däggdjurs och
fåglars — kött hör på grund av sin höga halt
av äggvita och fett till människans viktigaste
födoämnen. Dess näringsinnehåll angives i
procent av de olika näringsämnena och i
nettokalorier (d. v. s. med avdrag av
förlusterna vid matsmältningen) sålunda:
Nötkött
Vatt(
O)
Salt
Netto
0
£T
pr p^
Färskt med ben . .
57
17
10
1.2
1570
» utan » . .
67
20
12
I.4
1870
Salt med » . .
45
19
12
I.O
22O0
Kalvkött fäTskt m. b.
57
17
10
1.1
I550
Får färskt med ben
56
15
15
1-9
1930 1
mer än yngre djur ansätta fettet utanför
musklerna. K. av olika kroppsdelar uppskattas
även mycket olika. På grund härav indelas
slaktdjur och av dem erhållet k. i olika
kvalitetsklasser. Se härom i art. Slakt.
Köttproduktion, över denna i
Sveriges saknas direkta statistiska uppgifter. Då i
vårt land uppfödning särskilt till slaktdjur föga
förekommer annat än av svin, kan mängden
av årligen slaktat k. beräknas huvudsakligen
på grund av den antagliga utgallringen ur
kreatursbesättningarna och djurens medel vikt.
Efter dessa grunder beräknade statens
krigs-beredskapskommission år 1918 den årliga
k.-produktionen i Sverige sålunda:
Sammansättning och näringsinnehåll är
ganska lika hos olika djurslag; skillnaden beror
huvudsakligen på olika fetthalt och i motsatt
förhållande därtill växlande vattenhalt. Den
lägre uppskattningen av vissa djurs k... ss.
hästars och köttätande djurs., beror
huvudsakligen på fördom, någon gång på smaken. I regel
är k. av unga djur fintrådigare, saftigare och
ljusare än sådant av äldre djur av samma art.
Därnäst inverkar fettets mängd och fördelning.
Ett fett djur lämnar bättre kött än ett magert,
och i samma mån fettet är insprängt i
museerna, desto bättre är köttet; den lägre kvaliteten
hos k. av äldre djur beror delvis därpå, att dessa
Utgallring
Slakt-
Kött
Dj urslag
vikt
%
st.
kg- .
kg.
Hästar . . .
1 *’4
28,832 2
240
6,919,680
Oxar . . .
30.3
29,989
32?
8,996,700
Tjurar . . .
50
24,135
286
6,902,610
Kor . .
16
299,510
185
55409,350
Renar . . .
12
33,I2°
45
1,490,400
Ungnöt 0. .
kalvar . .
6r
1,179,322
38
44,814,236
Får, getter .
50.4
630,834
17
10,724,178
i Svin ....
129.6
1,598,823
»3
i32,702,3°9
Höns . . .
4,934,000
0.5-1
3,434,000
Annat fjäder-
j fä ... .
549,200
1.5-5
1,203,300
Summa
272,596,763
1 Procent av
koantalet.
2 Efter avräki
ling av
5,900 sjä
lvdöda.
Härtill kommer till mat använt slaktavfall,
som beräknas uppgå till 35 kg. för storboskap,
5.5 för ungnöt och kalvar samt 3 kg. för får,
getter och svin, tillsammans 25,552,432 kg.
Denna tillgång överskrider avsevärt den
inhemska förbrukningen, såsom framgår av
in-och utförselsiffrorna för kreatur och kött, vilka
voro för år 1912—13:
Kor......
Oxar 0. tjurar . . Ungnöt 0. kalvar Får......
Införsel
Utförsel
Levande djur
Kött kg-
S:a
köttvikt
kg-
Levande djur
Kött kg-
S:a
köttvikt
kg-
st.
Slaktvikt kg.
st.
Slaktvikt kg-
2432
410
8
138
749
449,920 117,442
304 2,346 4494
| 672,043
526,636
2,072,761
1,239,709
528,982 2,072,761
17,333
n,759 9,210 2,241
12,866
3,899,925
3,733,8oo
1,151,250
38,097
244454
J5,969,7H
43,497 9,686,167
14,754,689
81,594 9,930,621
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
