Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kött - Köttavfall - Köttballar - Köttbesiktning - Köttfodermjöl - Köttkontroll - Köttkrona - Köttmjöl - Köttras - Köttstråle - Köttstorfers tal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
702
Produktionskostnaden för
köttet växlar på grund av åtskilliga förhållanden.
Djurens förmåga att av den upptagna näringen
bilda kroppsmassa avtager med djurens ålder,
så att; under det att en kalv vid en lyckad
gödning behöver omkring 3 foder enheter (10
kg. helmjölk eller 18 kg. skummjölk) till 1 kg.
viktsökning, måste foderåtgången för vuxna
djur räknas till 8—10 foderenheter för varje
kg. viktsökning. Foderåtgången i förhållande
till viktsökningen beror även på Utfodringens
intensitet; ty då alltid en viss del av fodret
åtgår till livsunderhållet (underhållsfoder), blir
hela foderåtgången i förhållande till
viktsökningen större på ju längre tid viktsökningen
blir fördelad. Endast om gödningen sker med
normal hastighet, kan den lägre av ovannämnda
siffror för foderåtgången nås, under det att en
genom mindre riklig kost eller sjukdom fördröjd
gödning lämnar avsevärt sämre resultat. Det
ekonomiska utbytet av gödning av slaktboskap
blir vanligen sådant, att omkostnaderna knappt
skulle täckas av viktsökningen, om ej med
denna följde en avsevärd förbättring av köttets
kvalitet och ökning av dess värde. Den vinst,
som erhålles genom denna kvalitetsförbättring,
blir ofta det avgörande för gödningens
räntabilitet, och stor vikt ligger därpå, att till slakt
hava att tillgå djur, vars hälsa, kroppsform och
anlag giver utsikt till snabb ansättning av kött
av bästa kvalitet (se Gödning).
Köttavfall. Se Köttfodermjöl.
Köttballar. Se Hov.
Köttbesiktning. Se Slakthus.
Köttfodermjöl. Kött- och benfoder erhållas
som biprodukt vid framställning av köttextrakt
vid de stora fabrikerna vid Fray Bent os i
Uruguay. Köttet av slaktdjuren finhackas och
ångkokas, varvid lösliga äggviteämnen, salter
mm. utdragas, och ur lösningen erhålles
köttextraktet genom inkokning. De återstående
köttresterna försättas med salter, såsom
kalium-och natriumfosfat, för att i någon mån ersätta
det, som utlösts vid kokningen, samt torkas
och males. Det framställda köttmjölet är ett
gult mjöl av egendomlig lukt. En del liknande
köttmjöl, beredda huvudsakligen av senor och
inälvor, användas till gödselmedel. K har till
följd av sin höga halt av protein och fett ett
högt fodervärde men förtäres ogärna av
husdjuren, utom av svin. Det förekommer föga
i handeln i Sverige.
Vanligare är numera det kött- och benfoder
(tyskarnas Kadavermehl), som framställes dels
vid slakterierna av slakteri avfall, dels av
självdöda djirr. Dessa kokas några timmar vid
flera atmosfärers tryck, varvid en del av fettet
avskiljes och möjligen förefintliga smittämnen
oskadliggöras. Återstoden torkas och males,
och som det erhållna mjölet innehåller även
ben, blir halten av aska, huvudsakligen
fosforsyrad kalk, hög. Ibland tillsättes (eller finnes
i maginnehållet) något av vegetabiliska
ämnen Sarnmansättningen är mycket växlande,
vid låg askhalt är proteinhalten högre, och
omvänt.
I hushållen uppstår åtskilligt avfall av
kött, vegetabilier m. m., som förtjänar
tillgodogöras till svinfoder. Givetvis växlar
sammansättningen starkt. En analys å sådant
anföres här nedan. I vissa städer uppsamlas
köttavfallet och torkas för att bliva hållbarare
samt användes i kommunala svingårdar eller
försäljes till traktens iantmän.
Som exempel på dylika fodermedels
sammansättning och värde anföras följande tal:
Protein.....
Fett.......
Kvävefria extr.ä. .
Växttråd . . . .
Aska......
Vatten.....
Smb. äggv. . . .
» > pr f.enh.
F.eDh. pr 100 kg.
En f.enh. motsv. .
R
*£
Köksavfall
O:
a O:
ttfod
tt- 0
nfod
otork.
torkat
O)
a> o
bättre
sämre
70.0
48.9
17S
13.6
I4.0
I3.0
7-z
8.6
–
3-o
37-5
47-4
’–
—
4.0
4.2
9.0
27.4
9-4
19.6
II.O
7-7
24.4
6.6
6l.6
.27.0
IO.O
8.0
383
270
250
80
l6l
100
40
40
0.6
I.o
2.5
2-5
M. W.
Köttkontroll. Se Slakthus.
Köttkrona. Se Hov.
Köttmjöl. Se Köttfödermjöl.
Köttras betecknar sådana husdjursraser,
vilka hava utpräglade anlag för kött och
fettansättning, vilket avspeglar sig i djurens yttre
former (se Exteriör, Gödning).
Köttstråle. Se Hov.
Köttstorfers tal. Se Fettbestämning 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
