- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
704

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ladugård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varvid husets bredd blir minst 10 m. En rad
längs vardera långväggen ökar arbetet med
fodringen samt giver djuren en ojämnare
belysning och framvisar dem mindre väl men
medgiver en minskning av husets bredd till
9 m. Flera dubbla längsrader nödvändiggöra
större bredd på huset, för 2 dubbelrader minst
18 m., giva sämre belysning i mitten av
rummet samt göra djurens utsläppning liksom även
gärna utfodringen besvärligare. Därför plägar
man i stora ladugårdar föredraga tvärrader,
med en förbindande gång vid ena sidan eller
i husets mittlinje. I längsladugårdar bör en
utgångsdörr finnas mitt på varje långsida eller,
om så behöves, flera på jämna avstånd, i
tvärladugårdar en mitt för varje tvärgång.

Sällan förekomma i Sverige ladugårdar av
en i norra Tyskland ej ovanlig typ, i vilka
djuren gå lösa i avdelningar begränsade av
foderkrubbor. Vid en dylik anordning blir gödseln
hoppackad av djurens tramp och därför väl
bevarad, men ströåtgången blir stor, och
krubborna måste vara anordnade för att kunna
höjas, i den mån gödselbädden växer.

Däremot är vanligt, att kalvar och ungdjur
gå lösa i sina kättar eller boxar, och ungdjuren
böra åtnjuta denna frihet, tills de bliva 1—11/2
år gamla, varvid dock bör tillses, att
tillräckligt utrymme finnes vid krubborna och ej för
många eller olikåldriga djur gå i samma kätte,
emedan då vanligen svagare djur
undanträngas och bliva efter i utvecklingen.

Även för tjurar liksom för kor vid
kalvningen finnas stundom kättar, vari de få gå
lösa.

Båsplatserna behöva ej, ss. förr var
vanligt, skiljas genom båsbalkar, vilka öka
behovet av bredd på båset. Båspallens längd
bör efter kornas storlek vara 1.8—2.1 m.
och bredden 1—1.2, för tjurar intill 0.5 m.
längre och 0.3 m. bredare. Båsen böra ej vara
längre, än att djuren, då de äro avstängda från
krubborna, stå med bakfötterna strax intill
pallens kant; en större längd gör, att träcken
faller på pallen, så att kreaturen lägga sig däri.
Båspallarna böra hava en lutning bakåt av
omkring 3 cm., en starkare lutning är skadlig,
emedan den kan befordra livmoderframfall.
Bindslena böra med ringar löpa på
lodräta järntenar; då de därigenom kunna glida
upp och ned, kan bindningen göras kortare.

Krubborna göras, då de gränsa till
en fodergång, oftast av trä, men helst, i
synnerhet då de äro sammanbyggda med ett foderbord,
gjutas de av cementbruk eller användas därtill
sådana tillverkade av saltglacerat lergods.
De böra vara minst 35 cm. breda upptill,
20—25 cm. djupa och överkanten 40 cm. över
båspallen. Foderbordets bredd bör vara minst
1.5 m. Genom tvärväggar kunna de delas i
småkrubbor för de enskilda djuren, för att
göra fodrets fördelning mellan dessa säkrare,
men detta försvårar rengöringen. Vanligen
pumpas eller tappas vattnet åt djuren i
krubborna, men även förekommer, att djuren få
ständig tillgång till vatten i automatiska
drickeshoar (se d. o.), som matas från en
vattenledning och fästas vid kanten av krubban.
För att hindra djuren att stiga upp i krubban
brukades förr att framför båsplatsen vid de
stolpar, som på ömse sidor begränsade
foderbordet eller fodergången, anbringa vågräta
nackreglar, vanligen försedda med
lodräta »kostakar» med öppningar för djurets
huvud. Numera saknas dessa ofta alldeles
eller äro ersatta av båsgrindar, som
antingen äro vridbara, så att de uppfällda
avstänga djuren från krubban och nedfällda
över denna hindra djuren att draga ned
stråfoder och stjäla från varandra, eller ock fasta
men förskjutbara, så att djuren avstängas eller
släppas till krubban. Härigenom vinnes, att
djuren hållas tillbaka under fodringen och då
stå så långt bakut, att träcken faller i
gödselrännan. Vid längsstocken vid krubbans utsida
äro bindslena fästa.

Foderbord med krubba och båsgrind.
Foderbord med krubba och båsgrind.


Gödselrännan bakom båspallarna
brukar vara 35—60 cm. bred och 10—15 cm. djup.
Stundom förekomma djupare rännor, vari
gödsel och strö samlas för flera dagar, och då
vanligen täckta av en planka, en anordning, som
numera är mindre vanlig, emedan gödselns
brinning och därmed luftens förorering därigenom
ökas. En nyare anordning är att genom en
sluten ledning låta urinen direkt från gödselrännan
rinna ut till en urinbrunn; för att underlätta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free