Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölkbedömning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
ända till ammoniakbildning. I mjölken
inkomma de ofta med det vatten, varmed kärlen
sköljas. De kunna utvecklas vid låg värmegrad
och giva så förvarad mjölk dålig smak.
Som oäkta mjölksyrebakterier
betecknas en del arter, som förjäsa mjölksockret
under bildning av mjölksyra och andra
organiska syror samt gaser (väte och kolsyra),
men vid frånvaro av socker och därav bildad
syra även sönderdela äggviteämnen. Sådana
gasutvecklare äro Bact. coli (»kolibakterier»)
och Bact. aerogenes, vilka förekomma allmänt
bl. a. i djurens grovtarm och med små
gödseldelar inkomma i mjölken.
Efter någon tid taga de egentliga
mj ölksyrebakterierna överhand,
vilka överföra mjölksocker under upptagande
av vatten (hydrolys) till mjölksyra utan
gasutveckling och utan bildande av avsevärda
mängder biprodukter. Genom denna
mjölksyrebildning hämmas utvecklingen av förut
nämnda arter, som dåligt fördraga sur reaktion.
Av de egentliga mjölksyrebakterierna, som
äro orörliga, ej spor bildande, särskiljas 2
grupper: laktokocker, vilkas verksamhet
kan äga rum vid jämförelsevis låg värmegrad
(+ 8 ä io°) och kraftigast utvecklas vid
omkring 30°, men i allmänhet ej över 45 °, samt
laktobaciller eller
långstavfor-m i g a, av vilka en del utvecklas bäst vid ett
par och fyrtio grader. De senare äro starkare
mjölksyrebildande än de förra. Av båda dessa
grupper finnas olika arter, av vilka bland
laktokockerna märkas den vanliga
surmjölks-bakterien (Streptococcus lactis),
gräddsyrnings-bakterien (Streptococcus cremoris) (se Smör,
de i djurens grovtarm vanliga
mjölksyrebakterierna (Streptococcus †cecium och Str.
bo-vis) m. fl. Slembildande varieteter av
Streptococcus lactis äro verksamma vid
framställandet av tätmjölk. Bland de långstavformiga
märkes Thermobacterium helveticum, som är
av särskild vikt vid beredningen av
Em-menthalerost och som i stora mängder
finnes i kalvarnas löpmage. Denna och andra
laktobaciller, såsom Streptobact. casei, utmärka
sig för att sönderspjälka äggviteämnen under
bildning av aminosyror och hava därigenom
stor betydelse för särskilt de hårda ostslagens
mognadsprocess.
Jämte de nu nämnda luftälskande (aeroba,
se Bakterier) eller fakultativt anaeroba
bakterierna förekomma även strängt anaeroba, vilka i
mjölk förorsaka genomgripande förändringar,
men som blott ytterst sällan i oupphettad
mjölk komma till utveckling, emedan deras
sporer ej gro vid sur reaktion. Sådana äro
den orörliga smörsyrebakterien (Bac. saccharo’
butyricus immobilis) och den förut omtalade
förruttnelsebakterien Bac. putrificus.
Slutligen kan i mjölken förekomma från
djuret själv härrörande eller utifrån inkomna
sjukdomsalstrande bakterier,
som sprida difteri, tyfus, tuberkulos,
mjältbrand, juverinflammation, mul- och klövsjukä
m. m.
Av mjölkbakterierna äro, som av det nämnda
framgår, en del skadliga, i det att de förorsaka
mjölk- och smörfel samt fel vid ystning och
under ostens mognad, eller t. o. m. sjukdomar,
andra åter — de egentliga mjölksyrebakterierna
— dels äro nyttiga genom att de hämma
skadliga bakteriers verksamhet, dels tagas direkt
i tjänst vid beredning av surmjölk och speciella
surmjölkspreparater (filmjölk, yoghurt), smör
och ost (se Mjölk, Smör, Ost).
Bakterieflorans beskaffenhet kan i väsentlig mån
regleras genom värmegraden, i det att
följande äro verksamma:
under 50 fluorescenta bakterier (Bact.
fluorescens och andra);
5—1 o0 desamma, jämte proteusbakterier
(Bact. vulgare och Bact. Zopfii), mikrokocker,
alkalibildande kortstavar;
10—150 laktokocker, som undantränga de
övriga, samt en del aerogenesbsfcterier;
15—30 ° huvudsakligen laktokocker,
varibland övervägande Streptococcus lactis;
30—400 utom laktokocker även coli- och
aerogenes-bakterier samt laktobaciller;
över 40° laktobaciller samt
mjölksockerför-jäsande jästsvampar. Chr. Barthel.
Mjölkbedömning. Se Mjölkprovning.
Mjölkbedömningsförening. Efter danskt
föredöme började år 1908 i vårt land införas
den anordningen, att bedömandet av den till
mejerier levererade mjölkens beskaffenhet och
lämplighet för mejeriets verksamhet
överlämnas till en särskild sakkunnig person, och för
anställande och underhåll av en dylik förenade
sig flera mejerier till en m. Fördelen härmed
är, att jämte det stor speciell sakkunskap
härigenom kan vinnas, undgås de slitningar
mellan leverantörerna och mejeriföreståndaren,
som lätt uppkomma, då den senares omdöme
om mjölken lägges till grund för anmärkning
mot leverantör. Föreningarna hava vunnit
jämförelsevis liten spridning; år 1922 funnos
ett tiotal föreningar, flertalet med helt län till
verkningskrets och med 5—20 anslutna
mejerier. Prövningen omfattar fettbestämning,
smak- och luktprov samt ofta även
reduktas-prov.
Mjölkbunke. Se Gräddsättning, Mjölkkärl.
Mjölkdrivande medel. Då ett fodermedel
visar sig mjölkdrivande, beror detta i
regel därpå, att mängden av ett näringsämne
ökas, vilket i den förutvarande utfodringen
funnits i alltför liten mängd, absolut eller
i förhållande till andra näringsämnen. Då
mjölkalstringen kräver större äggvitehalt i
fodret än blott underhåll, kraftproduktion
eller gödning, och utfodringen ofta innehåller
mindre äggvita, än som motsvarar kornas
högsta mjölkningsförmåga, så är detta
förklaring till att oljekakor och andra äggvite-
50—213320. Lantmannens uppslagsbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
