Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Southdownfår ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1032
som denna medför, ökar mellanhändernas eller
kvarnarnas vinst.
I dessa förhållanden ha på senaste åren
förbättring inträtt. Det första framsteget var,
att jordbrukarnas sammanslutningar, särskilt
Centralföreningarna (se Föreningsväsen), börjat
att förmedla försäljningen av medlemmarnas
spannmål, varvid dock en hämsko är
föreningarnas brist på rörelsekapital och magasin.
En bättre kännedom om på större marknader
gällande priser har åstadkommits, genom att
Sv. Allmänna lantbrukssällskap sedan år 1919
offentliggör från ett antal olika platser
införskaffade pålitliga noteringar (se Prisnotering).
Slutligen medförde den av världskriget
framkallade kristiden uppförande genom statens
försorg av spannmålslagerhus, varigenom
tillfälle beretts jordbrukaren att där få sin
spannmål lagrad, skött och beredd till jämna,
likformiga partier samt belånad, varigenom han
kan avvakta för försäljningen lämplig tid (se
Spannmålslagerhus). Ännu återstår bildandet
av föreningar för handhavande av lagerhusen
och försäljningen av där deponerad spannmål.
(Se Lagerförening.)
Spannmålsgradering. I vårt land
är vanligt, att spannmålen försäljes antingen
efter direkt värdering, då varan levereras, eller
ock enligt prov. Den spannmål, som införes
från transmarina länder, förhandlas däremot
efter vissa fastställda kvaliteter eller grader,
en anordning som medför stor enkelhet och
säkerhet i handeln. Förslag om införande av
en dylik på rymd vikten grundad svensk
gradering i spannmålshandeln har framställts
men ännu ej lett till påföljd annat än så till
vida, att de noterade prisen på brödsäd
hänföra sig till en av delegerade för svensk
spannmålsnotering för året som normal fastställd
hektoliter vikt. (Se Prisnotering.)
Spannmåls vikt. Sedan gammalt
har vikten av visst mått säd använts som
uttryck för dess värde och plägar därför
betecknas som kvalitets vikt. Detta är ej fullt
riktigt, ty sädens rymdvikt beror ej blott på
sädeskornens fulla utvecklingsgrad och
kärn-halt utan även av deras storlek, form,
fuktighet m. m., så att stundom en sämre kvalitet
kan hava högre rymd vikt än en bättre. Då
rymdvikten i hög grad beror av hur tätt säden
packar sig i måttet samt små och korta korn
falla tätare tillsammans än stora och långa, är
t. ex. vanligt, att en osorterad sädes vara har
större rymdvikt än den sorterade grovkorniga
varan, ur vilken små och avbrutna korn
frånskilts. Skillnaden i rymdvikt överensstämmer
därför ofta ej med olikheten i absolut vikt
(1,ooo-kornvikten), vilken är ett riktigare
uttryck för sädes- och frövarors kvalitet och
därför bestämmes vid frökontrollen (se d. o.).
Då rymdvikten dock giver ett användbart
uttryck för kvaliteten och kan bekvämt be-
stämmas, användes den allmänt som
kvalitetsvikt.
I de skandinaviska länderna vann den
holländska vikten i troy-pfund (492.2 g.) pr. zak
(83.44 1.) rätt allmän användning i
spannmålshandeln. Numera har vikten i kg. pr. hi.
blivit den vanligaste i de länder, där
metersystemet införts, men den holländska vikten
användes dock fortfarande i spannmålshandeln i
länderna kring Östersjön, i Sverige
huvudsakligen i landets södra delar, för vete och råg. I
världsmarknaden är eljest det vanliga
uttrycket för spannmåls vikt pounds pr. engelsk
(imperial) bushel eller amerikansk bushel.
Förhållandet mellan dessa rymdvikter är i
avrundade tal:
IOO kg. pr. hi. motsv.
169,6 fö höll.
80.2 eng, lbs pr. imper. bushel
JJ.6 » » > amer >
IOO fö holländsk vikt motsv.
?9 kg. pr. hi.
47-3 enê- ^s pr. eng. bushel
45.8 » » amer. »
Vid en vid Redskapsprovningsanstarterna
(Meddelande N:o 57) utförd provning av olika
bestämning av rymdvikten visade sig, att de
på kvalitetsvågar funna, justerade talen ej
alltid stämde med den vid vägning av fyllda
hi.-mått erhållna, och att vågarnas begagnande
krävde övning, men att de i van persons hand
gåvo mindre växlande utslag än direkt
vägning av fyllt hektolit er mått. Tillika fästes
uppmärksamheten på att kubiska plåtkärl äro
tillförlitligare än måttkärl av trä, emedan de
senare förändra sig genom svallning och
torkning. De olika sädesslagens rymdvikter
återfinnas under Utsäde och sädesslagens namn.
Rymdvikten bestämmes riktigast genom
vägning av större mått (vanligen hi.), som
ifyllts utan att säden blivit mer packad än
vanligt, och tillvägagångssättet härvid är
bestämt genom K. F. 9/io *%%5 § 17 och 18.
Den, som ifyller kärlet, skall stå invid detta
men utan att vidröra det och ur den fyllda
skovelns ända inösa säden, hållande skoveln
invid kärlet och utan att säden kastas eller
kärlet skakas. Kärlets råga avstrykes med en
strykbräda med runda kanter utan att säden
tillpackas. Om så av någondera parten
fordras, skall vid inmätning i kronans magasin
samt vid in- och urlastning i fartyg och vid
handel i bod eller magasin ifyllningen ske
genom ett till måttkärlet påpassat galler.
För bekvämlighets skull användas åtskilliga
s. k. kvalitets vågar, i vilka rymd vikt en
(holländsk eller hektoliter-) bestämmes på en viss
mindre mängd säd (vanl. 1 eller 1/i 1.), ss. i
Thieles våg och den tyska normalvågen, eller
ock genom mätning av en viss viktmängd
(Valentins våg).
Bland sådana spannmåls-kvalitets vågar an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
