- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
1188

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Virkesdrivning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

n88

tan utan andra yttre symptom. Orsaken är
svampvegetation i de vattenledande banorna,
vilkas verksamhet därigenom nedsättes. Bland
svampar, som förorsaka, yissnesjuka, märkas
arter av Fusarium (gruppen elegans), vidare
Verticillium alboatrum Rke & Berth. samt
V enturia cucumerina Lfs. Av våra kulturväxter
angripas t. ex. potatis, gurkväxter och tomater
samt ett flertal prydnadsväxter av
vissne-sjuka. Th. Lfs.

Vita linjen. Se Hov.

Vitaminer. Under vissa näringsförhållanden
inträffar, att kroppstillväxten blir svag och
egendomliga sjukliga tillstånd inträda, vilka
synas bero av någon brist i födan, ehuru denna
kan innehålla fullt tillräckliga mängder av de
näringsämnen, av vilka kroppen bildas och
underhålles, nämligen kolhydrat, fett,
äggviteämnen samt askbeståndsdelar. Detta inträffar
i fall, då näringen avviker från den för
djurarten naturliga, och sjukligheten försvinner
vanligen snart, om man övergår till den
naturliga födan, liksom genom en obetydlig* tillsats
av vissa ämnen. —■ Ett sådant fall är, då späda
barn, kalvar, grisar eller andra ungar uppfödas
med ersättningsmedel för mjölk eller få denna
kokad och till följd därav växa klent, få dålig
matlust och svag benbyggnad samt ökad
mottaglighet för tuberkulos och annan smitta, en
sjuklighet, som betecknats som rachitis (se
Benskörhet) eller engelska sjukan och
som motverkas eller häves genom ingivning av
levertran. Ett annat är den i de risodlande
länderna härjande folksjukdomen beri-beri,
vilken visar sig genom upphörd tillväxt,
nervinflammation och förlamning. Sjukdomen
uppträder, då födan utgöres av polerat, d. v. s. från
grodden och hudlagret (»silverhinnan»)
befriat ris, men häves genom att i födan inblanda
litet av denna »silverhinna». Till denna klass
av sjukdomar hör också skörbj ugg, som
plägar uppstå under långvariga sjöresor och
övervintringar i polarländerna, då födan består
av konserverade varor, och som häves genom
förtäring av grönsaker eller fruktsaft.

Dylika sjukdomar hava visats bero på
saknaden av vissa i den naturliga födan och
särskilt i de ämnen, som motverka sjukdomen,
förekommande ämnen, vilka man betecknat
som vitaminer eller accessoriska
näringsämnen, liksom man betecknat
de sjukdomar, som brist på dem förorsakat,
som avitaminoser. Man har ännu ej
lyckats att framställa dessa ämnen i rent
tillstånd eller fastställa deras kemiska och fysiska
egenskaper men har t. v. indelat dem i 3
grupper: A-vitaminer, som äro lösliga i fett
och förekomma rikligt i gröna växtdelar och i
de flesta fröns grodd men ej i frövitan eller
växt-fett; i äggula, smör, levertran och de flesta
djurfett men ej i fett av svin, uppfödda utan
tillgång på grönfoder och andra på detta
vitamin rika fodermedel; B-vitaminer, som

äro lösliga i vatten och vilkas frånvaro i födan
orsakar brand i nerverna (därav benämningen
antineurin), förlamning och
kontrak-tion av musklerna och beri-beri-sjukan; de
finnas i riklig mängd i sädesslagens hudlager
och grodd och i jäst samt i mindre mängd i
morötter, i andra rotfrukters skal, i kål och
grönsaker; av djurämnen äro ägg, lever och
hjärna rika därpå, under det att mjölk och
kött innehålla mindre därav.
C-vitami-n e r äro också lösliga i vatten, och saknaden
av dem förorsakar blödning och blodutgjutning
under huden samt skörbjugg, varför det kallats
antiskorbutin. De finnas i mjölk, gröna
växtdelar, lök, potatis och i synnerhet i
fruktsaft. Alla slag av v. synas vara behövliga för
djurkroppens tillväxt, men de synas ej bildas
i denna utan i växterna. De skadas eller
förstöras olika lätt genom upphettning.
A-vitaminer tåla ihållande upphettning till 1200,
B-vitaminer förstöras vid denna värmegrad och
C-vit aminer redan vid ioo°. Vid samtidig
oxidation förstöras de lättare vid upphettning.
De äro ömtåliga vid uppvärmning med
alkaliska ämnen, ss. soda och pottaska, och synas
även försämras vid långvarig förvaring av
gröna fodermedel, ss. hö och torkade grönsaker,
i smör även genom att utsättas för luft och ljus.
Som härav synes, äro födoämnena, sådana de
förekomma i en enkel, naturlig mathållning och
utfodring, rika på v., under det att stark
upphettning och frånskiljande av vitaminrika
delar äro ägnade att medföra brist på dessa
viktiga ämnen. Okokt helmjölk innehåller
således alla slagen av v., men skumning
och stark upphettning nedsätter halten av
A-vitamin. Erfarenheten i Danmark synes
visa, att den ökade användningen av separerad
mjölk till barn medfört ökad sjuklighet,
särskilt förekomsten av en ögonsjukdom,
xerof-talmi. Om långtidspastörisering verkar
mindre skadligt än vanlig, är icke utrett men
sannolikt. Betets gynnsamma inverkan på
ungdjurens utveckling anses även bero på
betesväxternas höga vitaminhalt, och även odlat
grönfoder och hö äro av samma skäl
hälsosamma fodermedel. Antineurinets fördelning i
sädeskornen gör, att kli är särdeles rikt på v. och
därför även sammalet mjöl i detta avseende
bättre än siktat. I övrigt talar den kännedom,
man hittills vunnit om v., för vikten av att
låta människo- och djurnäringen bestå
huvudsakligen av naturliga födoämnen och att födan
ej i onödan starkt upphettas, liksom att, då
födan till större del består av med konst
beredda fodermedel, dessa äro av flera olika slag.
Vitax kallas skada å stråsäd och andra
grässlag, bestående däri, att en del eller alla
småaxen ej komma till utveckling eller avvissna, så
att de tomma axskalen, som återstå, lysa vita.
Skadan kan förorsakas av olika orsaker, ss.
av frostskada å axet eller av stråets
utsugning av insekter. Det senare, som är det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/1198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free