- Project Runeberg -  Ljungars saga /
53

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Om Ljungars källa, och huru Beata sprang natthugg med en hvit flicka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Då förekom det Birger som om Beata slog
tvärtigenom dimbilden, hvilken icke förändrades däraf det
minsta, utan fortfor att vinka honom med en till hälften
sorgsen, till hälften befallande åtbörd. Källans plaskande,
som nyss hördes allt tydligare, ju mera fågelkvittret
upphörde i skogen och vinden icke mera susade i grenarna,
aftog med detsamma alltmera och blef slutligen icke
mera märkbart.

Nu kom David, som jämte Jaakko plockat blåbär åt
barnen i närmaste skogsbacke. Hans närvaro återgaf
Birger modet. Båda följdes åt till klippan och funno där
som man lätt kan föreställa sig, intet annat ovanligt än
Beata själf, som fortfor att med hela sin naturliga
ysterhet springa natthngg med Birgers spöke.

— Ljungars flicka! Ljungars flicka! ropade hon
öfverdådigt. Leker du hellre kurra gömma, så säg hvar du är.

— Nu står hon på berget, inföll Birger, pekande
på den höjd, öfver hvilken de först kommo till dalen.

Samma fenomen af en bruten solstråle på dimman
mellan träden tycktes där frambringa samma synvilla.
Äfven David och Beata kunde nu tydligt se den hvita
flickan vinka.

— Det är bäst att vi genast bege oss på hemvägen,
ty det börjar bli sent, sade David.

— Men hvem är det då som står där borta på
berget? frågade Beata, mera förvånad än häpen att se
Birgers syn förverkligad.

— Det är hon, svarade David allvarsamt.

— Hvilken hon? Är det en vallflicka, som gått
vilse i skogen?

— Nej, det är Ljungars flicka, som Beata själf
har ropat vid namn. Det bör ej Beata göra. Jag har
ofta sett henne här, och mer än engång har hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free