Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.225
att visa honom de nya agremangen — blomsterrabatter,
gångstigar, bersåer.
Han varseblef en katt och kallade till sig
vakthafvande trädgårdsdrängen. Det var befalldt, att kattor,
som förirrat sig in i trädgården, skulle infångas och
hängas, så att ej näktergalarna skulle bli skrämda.
Araktsjejev var så betagen i näktergalssång, att den
ibland kom honom att fälla tårar. En annan gån g skulle
han ha pryglat drängen, men i gästernas närvaro
generade han sig. Han endast tog honom i örat, knep till
och sade:
— Katten?
— Förlåtelse, ers excellens!
— Säg, vet du hvad det är för skillnad mellan
fnöske och en pojke?
— Nej, ers excellens.
— Då skall jag tala om det för dig, min lilla vän:
fnösket bultar man först, och sen lägger man upp det,
pojken lägger man först upp, och sen bultar man honom.
Kom ihåg det.
De begåfvo sig ned till dammen, satte sig i en båt
och rodde ut till en liten ö med ett tempel helgadt åt
minnet af artillerigeneralen Melessino, under hvars befäl
värden hade börjat sin bana. Väggspeglarna därinne
voro försedda med osynliga gångjärn och dolde
oanständiga bilder, målade af Kapiton Alilujev.
Värden steg först in för att tillse, att allt var i
ordning.
— Han! Han! Han! Kom inte in! Han sticker
ihjäl er! — skrek han till och tumlade nästan medvetslös
i kejsarens armar.
Gästerna störtade in i templet. Där var mörkt af
de höga träden utanför fönstren. I den mörkaste vrån,
mellan två speglar, stod någon. Man kunde ej se hvad
han gjorde där.
Diebitsch gick fram och varseblef ett blåsvart ansikte
med utstående ögon och hängande tunga. Han sträckte
ut handen och rörde vid gestalten men ryckte genast
undan den; den stående hade vaggat till, som om han
skulle falla öfver honom.
Mereajkovski, Alexander I.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
