- Project Runeberg -  Alexander I /
256

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.256

hänger hans porträtt: en uråldrig gubbe, som ser ut som
en käring; glest hår och skägg, stötande i gult och klippt
på bondevis. Han är klädd i en dyrbar österländsk
nattrock, öfver knäna har han en hvit duk med blå och röda
blommor, symbolen för »Guds beskydd». Skoptserna
knäböja för porträttet som för en helgonbild, korsa sig
och kyssa det med orden: »Var hälsad, gosudar lillefar,
klara gullsol!» Många känna därvid en ljum värme som
af en lefvande kropp samt en balsamisk vällukt.

Loffesten ägde rum på nedre botten i två stora rum
med parkettgolf; det ena för männen, det andra för
kvinnorna. Rummen voro skilda genom en smal korridor med
två breda, låga glasdörrar midt emot hvarandra. Här
placerades den kungliga paulunen, hvarifrån lillefar brukat
välsigna de lofprisande.

Männen voro iförda långa hvita svepskjortor,
kvinnorna hvita sarafaner. De sutto sedesamt uppradade på
bänkar. I vänstra handen hade de en hvit duk, i den
högra ett tändt vaxljus; fötterna voro bara.

Bland kvinnorna lade jag märke till den där
borgarflickan Katasanova, lillmor Akulina Ivanovna, Gudamodern,
som Aljosja är förälskad i. Hon är vacker, men man ser
på hennes ansikte, att hon är i stånd till hvad som
berättas om henne: hon lär af svartsjuka ha bränt en viss
Tekla på brösten med ett glödgadt järn »intill benet».

De började sjunga med döfva, släpande röster, som
tycktes komma långt långt bortifrån:

Du rike, du rike, du Andens rike —

den sång, hvarmed deras loflfester alltid taga sin början.

I männens afdelning trädde en gubbe fram på golfvet,
en ståtlig gammal man, som ej alls såg ut som en skopts,
en f. d. soldat vid invalidkompaniet, Ivan Plochoj, en
budbärare från den i Susdal inspärrade gosudar-lillefar.
Alla reste sig och gjorde korstecknet med båda händerna
(fågeln flyger ej med en vinge, och bönen är en hvit
dufvas flykt) och bugade sig tre gånger å rad. Gubben
svarade med att buga till golfvet och började ur en påse
framtaga lillefars gåfvor. Det var smulor från tsarens
bord: skorpor, pepparnötter, helgonbilder och »lefvande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/merealex/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free