Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
gamla kyrkorna och klostren hördes ömsom trumhvirflar
och ömsom klockklang.
Gatorna voro ej stenlagda, och höst och vår voro
de så smutsiga, att folk och hästar löpte fara att
drunkna. Nu, efter långvarig torka, sväfvade täta moln
af damm öfver staden, och solen lyste som en mattröd
kopparskifva genom stofttöckiien. Utmattade af värmen
släpade människorna sig fram som halfdomnade flugor;
hundarna sprungo med tungan hängande ur munnen, och
de förbigående betraktade dem ängsligt. Galna hundar
voro traktens plågoris.
Golitsyn och Jusjnevski styrde kosan förbi basaren,
katolska kyrkan, öfverbefälhafvarens hus och grefvarna
Potockis ståtliga palats med marmorkolonnader och
kommo slutligen ut på dammvallen, som kantades af en
skuggig allé af hundraåriga pilar. Från andra ändan af
allén hördes dånet af en vattenkvarn. Bortom dammen
vidtog förstaden Nestervark, genom hvilken landsvägen
från Bratslav till Nemirov gick fram. Invid vägen stod
ett litet trähus, juden Srul Mosjkos krog, på skylten
kallad »Gröna Värdshuset». På den smutsiga gården,
full af for vagnar, judekärror och polska bryczkor, stod
en ung kalfaktor vid Gioduos husarer och rengjorde en
ny elegant engelsk res vagn.
— Ar öfversten hemma? — frågade honom
Jusjnevski.
— Ja ers excellens. Får jag lof att anmäla?
— Nej det behöfs inte.
I den svarta, stinkande trappan mötte de en katolsk
präst,
— Pater Tiburtius Pavlovski, Lunins biktfader,
— hviskade Jusjnevski till Golitsyn.
Genom en likaså mörk och stinkande gång styrde
de stegen till en halfstängd dörr och knackade på. Intet
svar kom. De öppnade dörren och blickade in i ett
stort, nästan tomt rum. Tveksamma blefvo de stående:
i det angränsande lilla rummet, snarast en skrubb,
knäböjde framför ett katolskt krucifix en högväxt man i
lång, svart nattrock, som påminde om en sutan, och
läste med hög röst ur det romerska breviariet:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
