- Project Runeberg -  Alexander I /
535

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

535

som han ville men inte kunde erinra sig, något om Sofia,
om kejsaren, om det där som kvalt honom i alla dessa
månader: »Yi måste mörda honom, men någon annan får
göra det, jag kan inte.»

— Ni sade sist, — fortsatte Pestel, — att det var
lika illa ställdt med oss båda: båda vet vi hvad som bör
göras men gör det inte, kan inte — d. v. s. är fega
stackare bägge två. Men det där sade ni väl bara af
medlidande med mig, till er själf säger ni väl inte så?
... Men nog nu om det, vi skall ingenting besluta, bara
följas åt och se oss för och försöka... Säg inte nej,
Golitsyn, säg inte nej! — tillfogade han på en gång
hotfullt och bedjande, och hans blick blef allt tyngre och
tyngre, tryckande som en olidlig börda. — Vill ni inte? ...
hviskade han och närmade sitt ansikte till Golitsyns.

»Om han nu spottar mig i ansiktet, så gör han rätt»,
tänkte Golitsyn.

— Nå så låt oss följas åt då! — sade han och
kände, att han icke blott sagt utan gjort något
oåterkalleligt. Sak samma om han skulle komma att mörda
eller ej; mordet var redan begånget.

— Å gudskelof 1 Jag visste, att ni inte skulle vägra,
— Pestel drog en lättnadens suck.

Åter inträdde tystnad. Man hörde blott vargtjutet
i skorstenen och tisslet och tasslet i rummet bredvid;
golfplankorna knarrade, som om någon gått där med
smygande steg. Stegen ljödo så tydliga, att bägge vände
sig om. I dörren stod en hvit gestalt. Yar det icke ett
af de där hvita spökena, som kretsade kring huset?

— Hvem är det? Hvem är det? — ropade båda.

— Är ni där, Pestel? — sade gestalten i dörren
på franska.

— Hvad tusan, är det du? Så du skrämde mig.
Jag trodde det var ett spöke, — svarade Pestel skrattande,
också på franska.

Golitsyn igenkände furst Alexander Ivanovitsj
Barja-tinski, stabsryttmästare vid lifgardets husarer, medlem af
tultsjinska afdelningen af Södra Hemliga Sällskapet.

Det oväntade besöket väckte ingen förvåning hos
värden. »Han kan inte dricka ett glas vatten utan att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/merealex/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free