Note: This work was first published in 1983, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delar den allmänna felsynen, den att det är städerna som är det
intressanta och att det är antalet TV-apparater i bondhemmen som
är framsteget.
Men om Kina i morgon dag drabbades av en serie väldiga
katastrofer där kuststäderna sjönk i havet och inlandsmetropolen
ödelädes av jordbävningar skulle Kina leva vidare och fortsätta att
utvecklas. Ty Kina är inte ett litet myller av några tiotal miljoner
intellektuella och ämbetsmän eller ens av något hundratal miljoner
stadsbor utan den väldiga majoriteten fattiga och hårt arbetande
bönder. Kina är de 800 000 000 eller så gamla hundra namnen ute
på landsbygden. Med sina spannmålsleveranser och sina skatter och
sitt arbete bär de nu som förr städernas befolkning och hela staten
och dess apparat på sina axlar. De försörjer de intellektuella
ämbetsmännen och stadsborna. Kina är ett fattigt bondeland i Tredje
världen.
Efter den väldiga bonderevolutionen vilken Mao Zedong förde
till en viss politisk seger började detta gamla mönster förändras och
majoriteten lärde sig ställa verkliga krav på trygghet, hälsa,
utbildning och ett anständigt liv. De lärde sig också att kejsaren kan kastas
ur sadeln. Om de fortfarande fattiga 800 000 000 eller så inte inom
kort kan tillfredsställa sina krav, om den revolutionära överheten
visar sig bli samma sorts överhet som alltid tidigare utvecklats ur
bondekrigens segerrika ledare, då kan Kina rasa samman.
Då hjälper inga beslut i plenarmöten hur enhälliga de än är.
Framtiden är inte given. En värld av likar - kalla det socialism
-är en möjlighet. Men en elitär och hierarkisk och folkmördande
fascism är också en möjlighet. Dess ledare kan kalla sig
kommunister eller liberaler eller gudfruktiga; orden gör varken till eller från. I
båda fallen kommer konster och vetenskaper att utvecklas.
Föreställningen att konstnärlig skönhet och vetenskapliga framsteg inte
kan förenas med folkmord och förtryck och allmän korruption är en
vanföreställning. Det enklaste museibesök visar att det tyvärr är så
att också knivar för människooffer är sköna. Man skall inte låta sig
luras av konsten. Eller vetenskapen.
Det finns också en ny möjlighet. En som ännu blott skymtar.
Folkmorden kan bli förnuftiga. De kan bli helt respektabla. De
fattiga är för många. Världen sägs överbefolkad. Man enar sig i de
mer välbärgade länderna och i de fattiga länderna enar sig de väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
