Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Livets ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vet, att, världsrymden är ett lufttomt rum, där
uttorkningen alltså måste försiggå synnerligen
intensivt, och då man betänker, att de av
strålningstrycket framdrivna sporerna redan vid passerandet
av Neptunbanan utsättas för en köld av mer än
200 grader under noll. Direkta försök ha emellertid
visat, att vissa bakteriesporer äga en överraskande
motståndskraft både mot uttorkning och köld, så att
de t. ex. utan att förlora sin livskraft kunna i flera
dygn uthärda en köld av 225 grader under noll. Vad
slutligen den ultravioletta bestrålningen angår, så
tyckes det icke osannolikt, att just den starka
uttorkningen i förening med den intensiva kölden kunde
vara i stånd att skydda bakteriesporerna mot den
förstörande inverkan, som dessa strålar annars
utöva på flertalet bakterier. Dessutom är det, som
Arrhenius framhåller, väl tänkbart, att den starka
kölden kan verka konserverande på sporernas
livskraft, i det att de ämnesomsättningar, som under
normala förhållanden småningom medföra
grobarhetens förlust, vid dessa låga temperaturer försiggå
ytterst långsamt. Då man vet, att en del
bakteriesporer under de på vår jordyta rådande
förhållandena kunna bevara sin grobarhet i över hundra
år, kan man från biologisk synpunkt svårligen
förneka möjligheten av att de i världsrymden
kringflygande sporerna skulle kunna bibehålla sin
grobarhet i årtusenden.
Nu är det emellertid klart, att frågan om en
uralstring ingalunda är brakt ur världen, om vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
