Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
42
bestämdt inte bo. Strandvägen eller Villastaden, det
är mitt »sine qua non!»
konsuln. Men båda ligga bra långt från
kontoret.
fröken witt. Pytt! Med spårvagnar! — Och
i värsta fall kan du ju äta frukost på kontoret!
sommerberg {till fru Francke). Du kan tro, lilla
Tea, att det blef förskräckligt tomt efter dig, då
du lämnade Skofta!
fru francke. Ja, när man är sina föräldrars
enda dotter, så skall de väl sakna en litet, när
man är borta!
sommerberg. Det var allt flera än dina
föräldrar, som saknade dig. Jag tyckte det var —
ja, nästan som när någon är död. Man går och
väntar och väntar, men den man älskar kommer
aldrig mera.
fru francke. Nej, jag kom verkligen aldrig
mera, och när jag gifte mig, kom farbror heller
aldrig till mig. Det var det, som var så underligt
och ovänligt, och som vi aldrig kunde begripa.
sommerberg. Ja, det var inte rätt gjordt, men
du såg i alla fall genom min bröllopsgåfva, att jag
tänkte på dig?
fru francke. Farbror såg nog också genom
mitt bref, då jag tackade för den dyrbara servisen,
att jag helst skulle vilja ha tackat farbror
personligen för den?
sommerberg. Jag — jo, jag kunde inte.
fru francke. Det är dock i alla fall inte så
förskräckligt långt mellan Asperyd och Stockholm?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
