Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
43
sommerberg. Nej, som sagdt! — Och mina
tankar ha vandrat den vägen många,
många gånger. — Men — ja, jag trodde mig i alla fall
inte om att kunna göra den resan själf.
fru francke. Hur menar farbror? — Tycker
farbror så illa om järnvägsresor?
(De tala saktare under det att det andra paret
fortsätter.)
fröken witt (till konsuln, hvasst). Jo, jag älskar
dig visst! Men du kan väl förstå, att man har sina
vanor, som man inte så där hux, flux kan uppge!
Och om jag inte får hiss, och skall bo tre trappor
upp! —
konsuln. Jag lägger allt i dina händer, min
valkyria! — Dock omöjligt mer än två tusen i
hyra!
fröken witt (kysser honom). Tack, älskling! —
Du skall få se, att jag har en esprit d’arrangement,
som du icke drömmer om. (Fortsätter hviskande.)
sommerberg (till fru Francke). Jo, ser du, Tea,
att om man en gång i sitt lif genom sin egen
drumlighet har tappat bort sin lycka, så blir man
misstänksam på sig själf. Man tänker: »den där
fega, slöa, tafatta drummeln kan bestämdt aldrig
göra någonting bra!» — Man vågar inte ens resa
till Stockholm och hälsa på sina vänner.
fru francke. Inte ska farbror tänka så ringa
om sig själf.
sommerberg. Jag har all anledning till att
tänka mycket ringa om mig själf, lilla Tea. Jag
visste, så sant som jag lefver: »Här är lyckan, och
ingen annan stans», och jag vågade inte sträcka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
