Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tofte skulle icke komma igen-förr än en af de
sista aftnarna i veckan, då han väntade att få svar
från den nyef spekulanten på Vänö, men redan nästa
qväll, då Nina hade druckit te, kom han alldeles
oväntadt.
Nina hade gått längst ned i trädgården, och då
hon vände sig om, mötte hon honom i syrengången.
»Förlåt mig, att jag redan kommer igen», sade
han. »Men vädret är så sommaraktigt. Jag kunde
inte sitta inne. Jag tänkte på alla edra syrener och
hur vackert det måtte vara i trädgården i qväll.»
Nina räckte honom handen.
»Ni skall få syrener med hem», sade hon. »Här
äro allt för många.* Jag skickar till alla möjliga
menniskor, men det är lika många qvar, och snart är
det förbi. Ännu ett par dagar, och så vissna de lika
fort som de ha kommit.» —
Små perlemorfärgade skyar täckte ibland sjelfva
månskifvan, men beständigt öfvergöt det snöhvita
ljuset trädgården med sin glans. De lilasfärgade
syrenerna hade till och med en svag färg som vid
ljussken.
En och annan fogel spratt till i sömnen och
pep sakta, annars var allting stilla.
De gingo fram och tillbaka och talade om dagens
händelser^ åtskilliga menniskor och likgiltiga saker.
Det föreföll Nina, som om Tofte var orolig. Han
afbröt sig ofta midt i en sats, svarade henne icker
när hon talade, och såg i det hela ut att vara
upptagen af sina egna tankar.
Hon vågade icke fråga honom om hvad det varr
och det blef en tystnad mellan dem, som innan något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
