Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gåfvade, ja hon var icke ens säker på, huruvida det
var någon djup och innerlig öfverensstämmelse i deras
väsen, som hade fört dem samman. Hon visste blott,
att hon älskade honom, derför att det var han och
derför att hon måste älska honom.
Hon älskade honom just sådan som han var, med
hans fel och förtjenster. Hon ville icke ha något
för-ändradt. lika litet som hon ville ha hans venstra,
klufna ögonbryn utbytt mot ett rakt och symmetriskt.
Hela hennes personlighet flög honom till mötes.
Hon visste, att blott hos honom fans lyckan för henne.
Allt annat hade på en gång blifvit fullkomligt tomt
och meningslöst. Utan honom skulle lifvet icke vara
värdt att lefva.
Hon försökte minnas hans fel, att tydligt inpränta
dem i sig.
Han kom icke alltid, när han lofvade, och icke
på bestämd tid. — Nej, men så längtade man dess
mer efter honom, och så var han dess mer älskvärd,
oemotståndlig, när han ändtligen kom. Han hade alldeles
oberäkneliga sympatier och antipatier, som han sedan
höll fast på och försvarade, som om det vore de mest
logiska slutsatser. — Ja, sådana äro alla varma,
primitiva naturer, och han hade kanske, när det kom till
stycket, rätt; det var ofta tvifvel underkastade
personer, som han kastade sin antipati på, och hvad hans
sympatier angick? Hon kunde väl icke vara ond på
honom för den sympati han hade för henne! — Hon
måste skratta deråt i mörkret. Och så hans många
hjertehistorier? Han hade ju svärmat för alla möjliga
unga och gamla, intressanta och obetydliga; alla slags
qvinnor hade ju fängslat honom. — Ja, alla utom de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
