Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu hörde hon långt borta steg, hastiga, dämpade
steg. Trädgårdsgrinden öppnades och slogs igen, ocfi
hon hörde honom komma.
Hon såg sig icke om förrän han var helt nära
henne, då vände hon sig hastigt och såg på honom.
Han hade stannat ett par steg ifrån henne med
framsträckta händer. Han sade ingenting, men hela hans
ansigte bad, så ömt och smärtfullt.
Hon öppnade sin mun för att tala, men der kommo
inga ord.
»Henrik!» ropade hon blott och slog armarna om
hans hals.
Hon kände hans fasta, varma famntag omkring
sig och lade sitt trötta hufvud med slutna ögon mot
hans skuldra, och så blef allting tryggt och stilla.
De försökte gång på gång att tala, men ingen af
dem kunde det.
Hon lade oupphörligt på nytt sitt hufvwd mot
hans bröst och hviskade blott:
»Håll mig fast! Släpp mig aldrig, aldrig!» och
han strök hennes hår, som om hon varit ett litet barn,
kysste sakta hennes panna ocb hviskade tillbaka:
»Min egen älskade!» — — — — — —
De hade kommit öfverens om, att Nina skulle
resa till Marstrand och stanna der ända till hösten.
Sedan skulle hon kanske åter besöka sin väninna på
Säråker och först komma tillbaka framåt senhösten.
De skulle iakttaga all försigtighet, så att ingen
skulle få en aning om deras förbindelse förrän strax
före brölloppet, som de tänkte hålla nästa vår..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
