Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillfälligtvis fick hon syn på dem långt borta, der de
galopperade fram öfver slätten, som förde till de
aflägsna fjällen.
Hon kände igen Tofte på hans si*tt att sitta i
sadeln. Han red utmärkt, och hon förstod, hvem den
lillå ryttarinnan vid hans sida måtte vara.
Bakom en framspringande klippa försvunno de
och svntes icke mer.
Hela den dagen tillbragte Nina med att i
tankarna ordna allt för framtiden. Hon tänkte på, hur
hon skulle åvägabringa en skilsmessa så, att icke en
allt för mörk skuld skulle falla på Tofte, men detta
var ingen lätt sak. Hur det än kom att gå till, skulle
resultatet visa, att det var han, som hade lemnat
henne..
Ja, det var hans vilja, och den skulle ske. Nina
förvånade sig öfver, att hennes hjerta stod så stilla.
Det var icke den sönderslitande smärta deri, som hon
hade tänkt sig. Det var som den fbrsta dagen någon
är död. — Man förstår det icke, det öfvergår hvad
lifvet förmår bära; först efteråt, när det, droppe efter
droppe, fylles i ens dagliga bägare och förgiftar den,
blir det ens egendom. Men utom denna stillhet var
det en annan känsla öfver Nina, det var som en
börjande ånger. Hvad hade hon icke förlorat och
för-spilt, och för hvem?
Hon tänkte på honom i hans vackraste ögonblick,
när han var glad, god och öm. Hon kom ihåg hans
blick, hans leende och hans kyss, men det ville
liksom icke tränga in i hennes hjerta mer. Var det
alltsammans blott en afslutad del af hennes lif, och
skulle något annat kunna böija?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
