Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lyckats särskildt med en sådan skiss efter
verkligheten, var hon nära att qväfvas af skratt och sköt
det farliga papperet vidare till sin sidokamrat, för
att också utsätta den stackaren för ett skrattutbrott
under pågående lektion.
Hon kunde icke alls finna Berta vacker eller
intagande på något sätt.
»Hvad ser ni hos henne?» sade hon till de andra.
»Hon är ju bara en liten dum gås med en lång fläta»,
och så ritade hon Berta med hennes eget lilla vackra
hufvud på en gåskropp med framsträckt hals, och
alla de andra flickorna, som stodo och lockade på
henne med korn i händerna.
Hon hade dagar af obändig vildhet, då hon blott
ville göra galenskaper, då lärarnes hotande
ögonbryn och kamraternas förskräckta blickar icke gjorde
minsta intryck på henne. Och så var det andra
dagar, då hon hade anfall af melankoli, var blek och
mörkögd och satt för sig sjelf och skrapade med
pennan.
Hon var dotter till en fattig embetsman, som
bodde i Gefle. Hon visste, att det skulle bli svårt att
bryta sig en framtid, och dock hade hon blott en
önskan, den att komma ut i verlden, långt bort, och
lära sig något, arbeta af alla krafter och bli
något märkvärdigt och berömdt, helst en stor
målarinna.
För öfrigt kunde hon lära sig nästan allt hvad
hon ville. Hon hade stor lätthet för språk, och den
kria hon nu hade skrifvit: »Huru bör qvinnan
uppfostras?» hade hon tydligen skrifvit till lärarens
tillfredsställelse. Han hade endast på ett par ställen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
